Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STA TS UNIVKRSITE TES S UNDER VISNINGS SÄ TT. 305
dena, att föreläsningskursen vanligen upptager en allt för lång
tid, för att åhörarne skulle kunna följa den från början till
slutet, att det är en förbrytelse för läraren, men icke för
lärjungen, att försumma föreläsningstimmen, att föreläsningarna
besökas af studenterna sporadiskt och för syns skull, att
föreläsningarna öfvergifvas, emedan studenterna föredraga att
inhemta examenskursen ur en lärobok o. s. v., heter det: »Ifrån
detta undervisningssätt härleder sig äfven det afstånd, som
råder, och som allt mer och mer måste tilltaga emellan Lärare
och Lärjungar vid Academien. Ifrån sin Catheder undervisar
den förre, tvingad genom nyssnämde förhållande att vara, eller
åtminstone visa sig, obekymrad om hans åhörare följa honom
i hans framställning eller ens afhöra den.» Vidare heter det:
»Det egentliga Academiska undervisningsmedlet är en analyse
af ynglingens egen kunskap, ett närmare ingående i hans egen
föreställnings-krets, en undersökning, om han förstått rätt hvad
han tror sig veta. Det är således till sitt inre väsende
indi-viduelt i afseende på Lärjungen, i stället för att det, som nu
användes, är individuelt i afseende på Läraren. Det är till
sin yttre form erotematiskt, och bibehåller endast genom denna
form characteren af ali undervisning, att vara en vexelverkan
emellan Lärare och Lärjunge, hvilken uti det nu använda
eller den soutenerade föreläsningen går helt och hållet förlorad.»
Sina åsigter angående universitetsreformen sammanfattar
förslagsställaren sålunda: »Academiernas förnemsta brister äro
i min tanka Undervisningens Form eller Föreläsningarne,
Lärjungarnes obegränsade frihet att studera eller icke studera,
och slutligen examina, samt i afseende på befordringarne inom
Academien, Adjunct-systemet. Det förra undergräfver
grundlighet och allvar i studier hos Lärjungarna; det senare
åstadkommer det samma hos Lärarne sjelfva.»
Det undervisnings- och examenssätt, som Agardh ansåg
böra träda i stället för det nuvarande, beskrifver han på
följande sätt: »Professorn följer vid sina lectioner en bestämd
Lärobok, som Lärjungarne böra studera. Professorn exami-
Våra öfverliggare. . 20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
