Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36 MINNEN FR AN GÖTEBORG FÖR FEMTIO ÅR SEDAN.
rustad med en oformligt utvecklad, stor och tjock underläpp,
och det var denna läpp, som gjorde honom till ett sådant
vredens barn, ty han fick aldrig vara i fred. leke blott
tjuf-pojkar af alla stånd och åldrar utan framför allt sjåare hade
svårt att komma i hans närhet utan att låta honom höra det
försmädliga öknamnet, och kom en åkare rasslande förbi i sin
sprötkärra, undfägnade han honom icke sällan med den stående
kvickheten: »Dra in läppen herre, annars kör jag öfver’n!»
Kanske stirrade de iskalla ögonen vid dylika tillfällen något
hemskare än vanligt, aldrig kom dock ett ord till svar öfver
hans läppar, men den ännu högrödare färgen i hans ansikte
utgjorde ett talande vittnesbörd om, att den stackars
läpp-Shylock vid hvarje dylikt tillfälle invärtes framgnisslade ett:
»–-Må min stam,
Förbannad bli, om jag förlåter honom 1»
»Läppjudens» behandling var en yttring af den
antisemitism, den judeafvoghet, som genomsyrade nästan alla folkklasser
i den tidens Göteborg och var en i sitt slag märkvärdig
kulturföreteelse. Kärnan i densamma var nämligen icke som i t. ex.
Ryssland eller vissa delar af Tyskland, icke minst Berlin, vare
sig hat eller förakt af social beskaffenhet, ty göteborgsjudarria
voro hvarken förtryckare, blodsugare eller börssvindlare. De
bestodo till ojämförligt största delen af en samling förmögna,
stundom rika, alltid idoga storköpmän, mest importörer, och
ej sällan utrustade med en hög grad af humanistisk bildning.
Ytterst sällan förspordes, att en göteborgs-israelit gjort sig
skyldig till något brott, knappt till hvad man kallar »en ruskig
aftär», och för att upprätthålla israelitsamfundets anseende hade
man förmodligen redan då en exportpremiekassa, med hvars
tillhjälp man var i stånd att från samhället aflägsna hvarje
främmande israelitiskt element, som förirrat sig dit för att
drifva »schackreri» eller tiggeri, i synnerhet om elementet
härstammade från Ryssland eller Polen och var utstyrd t i en lång
mer eller mindre osnygg kaftan. Medellöse göteborgsjudar
funnos visserligen, men ingen, som var utfattig, ty redan då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
