Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98 GÖTEBORGS LÄRD OMS SKOLA OCH GYMNASIUM.
genmälte med vanlig godmodighet: »Den sistnämnda dietiska
föreskriften tycks dock, min käre X., icke varit svår att
efterkomma,» hvarefter han i korthet erinrade om, att ordet
»svinmat» icke får i vårdadt svenskt språk användas liktydigt med
maträtter af svinkött.
Fagerberg var icke blott en god lärare, utan tillhörde
också den lärareklass, vi betecknat med öfverskriften »goda
och glada».
Lektorn i filosofi m. m., August Leopold Trana, hade
utgifvit en på denna tid rätt mycket använd lärobok i psykologi,
som vittnade om, att dess författare, om också icke
vetenskapsman i detta ords strängaste bemärkelse, dock var i besittning
af stor beläsenhet på sitt område, ett godt omdöme samt ett
klart och lättfattligt framställningssätt. Liknande egenskaper
ådagalade han äfven i katedern och var ur denna synpunkt
en god lärare, men alltför kärf för att de gnistor, han stundom
lyckades framlocka, skulle kunnat blifva tändande. Som rektor
var han därför icke heller särdeles omtyckt. Äfven han var
emellertid, i likhet med så många af den tidens
Göteborgslektorer, i yttre hänseende, både i fråga om anletsdrag, figur
och klädsel, en mycket anslående person. Det sistnämnda
torde dock i ännu högre grad kunna tillämpas på lektorn
i botanik m. m. Lindeberg, hvilken vid sin ankomst till
Göteborg såg ut som en civilklädd gymnastiklöjtnant af bästa
sorten och som snart tillvann sig alla gymnasisters
bevågenhet genom sina grundliga kunskaper, sitt lugna, manliga och
flärdfria sätt. Som botanist åtnjöt L. ett välförtjänt
anseende, ehuru han enligt den tidens sed väl mycket skattade
åt den botaniska samlingslusten och specialstudiet af vissa
släkten, t. ex. de svårhandterliga Hieracierna, som han på alla
upptänkliga vägar förföljde och skärskådade. Till hans
egenheter hörde, att han var färgblind och icke kunde skilja mellan
rödt och grönt. Under en botanisk exkursion, då hart själf
kom att tala om sitt färgsinne, sporde jag honom, huruvida
icke denna egendomlighet stundom vållade honom stora olägen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
