Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154 GÖTEBORGS LÄRD OMS SKOLA OCH GYMNASIUM.
theologiæ» eller »teologiens tjänstepigor». Som vittnesbörd om
att man dock befann sig i det nittonde seklet måste emellertid
betonas, att historia och geografi lyckats bereda sig en icke
alltför mycket undanskjuten plats i lärosalarna samt att den
häfdvunna aktningen för matematik vunnit en intensiv
stegring, ehuru beskaffenheten af lärarekrafter och
undervisningsmetoder ännu nödgade vederbörande att tills vidare stanna
hufvudsakligen vid blotta vördnadsbetygelserna, och att
slutligen psykologien kastade några friska fläktar in i den formella
logikens aktningsbjudande, men allt för torra lärobyggnad.
Undervisningssättet i hufvudämnena hade, såsom ofvan blifvit
anmärkt, så småningom försämrats, i det latinet, som ännu
under det förflutna århundradet och ända in i de första
årtiondena af det nittonde seklet lärdes som ett lefvande språk
eller icke blott skrefs utan äfven talades i de högre
undervisningsanstalterna, nu börjat inläras som ett dödt språk, visser
ligen icke öfverallt, men dock i många gymnasier och skolor,
som icke kunnat hålla sig oberörda af de nya
tidsströmningarna.
Dogmatiken, hvilken vid våra läroverk då liksom nu var
nästan liktydig med statskyrkans dogmatiska lärobyggnad,
skulle enligt gammal sed inläras på latin, ehuru språkformen så
småningom börjat lägga så stora hinder i vägen för
inpräglandet af det i och för sig knaggliga innehållet, att man till
sist nödgades gifva äfven gymnasisterna en på modersmålet
författad dogmatisk lärobok.
Med grekiskan, det andra hufvudspråket, var det, såsom
ofvan är antydt, ännu sämre beställdt än med latinstudiet. I
skolans mellanklasser fick man göra bekantskap med grekisk
formlära och Dahls Chrestomathi. I qvarta kom turen till
Xeno-phons »De tio tusendes återtåg», som kanske väckte något
intresse hos en eller annan stillsam och flitig hyddans son,
som i sitt hem aldrig gjort bekantskap med annan litteratur
än andaktsböckerna och sina läroböcker, men som för den
liflige stadspojken, som var förtrogen med både Fryxell och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
