Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hufvudpunkterna i den svenska
läroverks-lagstiftningens historia sedan 1649.
nder Kristinas förmyndarstyrelse möter oss i den berömda
skolordningen af 1649 ett yår storhetstid fullt värdigt
uppslag till skolförbättring. I detta aktstycke påträffa vi ett
fullödigt uttryck af storhetstidens ande, den bortgångne
hjältekonungens intresse för upplysning och vetenskap, den store
rikskanslerens samt hans medhjälpares skarpblick, ytterligare
skärpt och vidgad genom åsikter, tydligen härstammande från
den tidens pedagogiske storman, Comenius, hvilken ju också
tvenne särskilda gånger besökte Sverige.* Den lärda skolans
hufvudämnen skulle vara icke blott latin, grekiska och teologi,
utan äfven modersmålet, som nu för första gången i ett från
högsta myndigheten utgående aktstycke upptages, icke såsom
ett biämne, utan uttryckligen betonas såsom ett hufvudämne,
som visserligen icke skulle inläras i och för sig — hvilket vid
denna tid knappt ens varit möjligt — utan hand i hand med
latinet. Det förnämsta i denna skolordning och som gör den
till ett mönster, som icke blifvit uppnådt af alla de
skolordningar eller skolförslag, som under de följande två och ett
halft århundradena sett dagen i vårt land, är dess utförliga,
* Om förhållandet mellan Comenius och den store rikskansleren, hvilken
enligt C:s egen bekännelse »examinerade honom skarpare än någon lärd skulle
hafva gjort» m. m., jmfr von Rau mer, Gesch. d. Pädagogik II, sid. 42 o. följ.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
