Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA LÄROVERKSLAGSTIFTNINGENS HISTORIA. 167
och bildade ämbetsmän i statens tjänst gjort sig gällande.
Latinet var vid denna tidpunkt det enda främmande språk,
som icke blott vetenskapsmannen och prästen utan äfven
statens ledande män, diplomaterna inbegripna, behöfde känna,
men jämte insikt i det lärda språket borde de äga förmågan
att behandla sitt modersmål. Dessa fordringar betygar också
den store rikskansleren i sitt bekanta yttrande: »Tilltalar man
Sverige på latin, så svara vi på latin, men tilltalar man oss
på annat främmande språk, så svara vi på svenska.»
Hade lärjungen förvärfvat sig de genom skolordningen
åsyftade insikterna i skolans få hufvudämnen, skulle han med
tillhjälp af en kortare studiekurs vid universitetet eller i
nödfall utan en sådan vara tillräckligt kunnig för att blifva präst,
lärare eller civil ämbetsman, men han skulle också på grund
af det sätt, hvarpå denna inom ett ringa antal ämnen
koncentrerade undervisning bedrifvits, förvärfvat sig en formell bildning,
som i många fall skulle gifvit honom ett bestämdt öfvertag
öfver mindre bildade medtäflare. Några reala insikter i nutidens
mening kunde skolan visserligen icke gifva honom, och sådana
behöfdes också jämförelsevis mindre i en tid, då industrien
hufvudsakligen var inskränkt till handtverksområdet, och
handeln liksom öfriga praktiska yrken väsentligen inlärdes såsom
färdigheter och därför ej heller förutsatte något betydligare
mått af teoretiska insikter.
Denna skolordning bjöd sålunda på allt, hvad man af en
lärd skola vid denna tid rimligtvis kunde begära, nämligen
bildning, insikt och färdigheter, motsvarande sin tids behof,
och i sin »skrifvareklass» hade den därjämte begynnelsen till
en reallinie, som i en mera utvecklad form skulle kunnat
utmynna i olika slag af praktiska skolor eller yrkesskolor.
Men den storslagna skoltanken delade så många andra
stora tankars öde. Den blef aldrig förverkligad. Tidens oro,
brist på medel och kanske icke minst brist på dugliga
lärarekrafter lade hinder i vägen, och enligt Geijers uppgift blef den
icke ens tryckt och utgifven som k. förordning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
