Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
172 LÄROVERKSFRÅGAN.
af 1803 från kanslersgillet, en 1801 tillsatt och 1809 upplöst
direktion för rikets alla undervisningsverk.
I denna mycket välmenande, men synnerligt opraktiska
skolordning försökte man, så långt sådant vore möjligt,
bibehålla den lärda skolans häfdvunna undervisningsämnen och
lärokurser, på samma gång man sökte tillmötesgå den nyare
tidens kraf dels genom att på gymnasiet insläppa tyska och
franska språken samt något »fysik» (meteorologi) och astronomi,
det ena såväl som det andra af ytligaste beskaffenhet och
dels genom att utvidga apologistskolan för deras räkning, som
önskade ägna sig åt praktiska yrken.
Från den förberedande klassen skulle lärjungarna kunna
öfvergå antingen till den lärda skolan eller till apologistskolan,
hvarjämte alla lägre trivialskolor med rektor och en eller två
kollegor skulle förvandlas till apologistskolor, där, utom de
forna apologistämnena, tyska och franska språken skulle läsas.
Undervisningstiden för den lärda skolans nya ämnen var
emellertid så knappt tillmätt, att någon nämnvärd behållning af
en så beskaffad undervisning icke kunde påräknas, men det mest
i ögonen fallande vittnesbördet om, huru opraktisk denna
skolförordning var ligger dock i dess påbud, att apologistskolans
elever, som nyss sluppit ur den förberedande klassen, skulle
undervisas i de lefvande språken och äfven i åtskilliga andra
ämnen tillsammans med lärjungarna i någon af den lärda
skolans eller gymnasiets klasseri
Genom dylika anordningar skulle sålunda det gamla blifva
ännu ytterligare försämradt, medan det nya samtidigt icke
kunde räkna på att komma till sin rätt.
Att kanslersgillet dock kände eller åtminstone anade hvar
skon klämde, bevisas af dess märkliga yrkande, att en lärostol
i pedagogik och didaktik samt ett pedagogiskt seminarium
vid hvartdera universitetet skulle inrättas. Heder åt detta
kanslersgille 1 Mer än nittio år hafva sedan dess förflutit och
ännu står pedagogikens studium vid våra universitet på samma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
