Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA LÄROVERKSLAGSTIFTNINGENS HISTORIA. 175
Grundtanken i 1820 års skolordning var, att lärdomsskolan
med sin uppgift att förbereda till den högre vetenskapsodlingen
och ämbetsmannabildningen skulle skiljas från apologistskolan
såsom förberedande till allmän medborgerlig bildning.
Lärdomsskolorna skulle vara af tre slag, lägre med rektor
och två kolleger, högre med rektor och tre kolleger, samt
högsta eller gymnasier med minst sex lektorer och en adjunkt.
Apologistskolorna voro af två slag, nämligen lägre med
rektor och en kollega samt högre med rektor och två kolleger.
Vore apologistskolan belägen på samma ställe som en
lärdomsskola, skulle den lyda under den senares rektor, men skulle
dock ej lida någon minskning i det stadgade lärareantalet.
Såsom kännetecknande för skolordningens uppfattning af
apologistskolorna såsom medborgerliga bildningsanstalter
förtjänar anmärkas bestämmelsen, att från läsning af franska och
tyska språken kunde på ansökan af lärjunges målsman befrielse
lämnas af skolkollegiett
Då vi här ofvan sökt teckna grunddragen af en skola och
ett gymnasium, som borde hafva varit inrättade efter 1820 års
skolordning, så vilja vi endast tillägga, att nämnda
skolordning lika litet som någon af de föregående torde hafva blifvit
fullständigt tillämpad i något enda stift, emedan vederbörande
äfven nu förbisett nödvändigheten af en effektiv inspektion och
andra åtgärder för åstadkommandet af den åsyftade enheten.
Kärnan i det gamla undervisningssättet fortlefde på olika ställen
mer eller mindre uppblandad med nya, mindre väsentliga
tillsatser. Mest likformigt gestaltade sig måhända gymnasierna.
Apologistskolorna blefvo, såsom ofvan är nämndt, i allmänhet
föga annat än ett slags högre folkskolor, hvilken omständighet
torde utgöra den förnämsta förklaringsgrunden till att dessa
skolor på 1820-talet tillsammans ägde ett antal lärjungar
stundom uppgående till ungefär hälften af lärjungeantalet i skolorna
och gymnasierna.
Skolordningen åtföljdes af »anvisningar och råd», hvilka
då som nu måhända lästes, men kanske icke ens försöksvis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
