Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LÄRARE BILDNINGS FRA GÅN.
239
och tillämpligheten af teorier, med hvilka måhända han själf
ej hunnit göra sig fullt förtrogen?
Dessa anmärkningar äro ej oberättigade, då man besinnar,
att Sverige är ett af de få länder i den civiliserade världen,
där den vetenskapliga pedagogiken ej äger sin lärostol vid
universiteten.; Om den skuld, som den vid våra universitet
ända intill senaste tider härskande Boströmska filosofien, som
efter bästa förmåga sökt undertrycka hvarje annan filosofisk
riktning, haft i detta missförhållande, är här ej stället att orda.
Är det icke en skam, att ett sådant kulturland som Sverige,
vid hvars universitet de allra flesta vetenskaper äro
representerade, icke vid något af sina universitet eller högskolor äger
en enda målsman för en af de i kulturellt hänseende viktigaste
af alla vetenskaper, nämligen uppfostringsläran ?
Under de sist förflutna tjugofem åren hafva vi ju dock i
Sverige haft sådana ecklesiastikministrar som Carlson,
Wennerberg och Gilljam, hvilken senare jämte den nuvarande
byråchefen, kanslirådet Gustrin, tillhörde lärarebildningskommittén
af 1873 och vid denna tid voro varma vänner af de svenska
läroverkens lifsfråga.
Har nu det utvecklade profåret under sin mer än
tjugoåriga tillvaro jäfvat de anmärkningar, som redan före dess
tillkomst framställdes mot en dylik lärarebildningsanstalt ? Svaret
är svårt att afgifva, men min personliga erfarenhet under de år,
jag var teoretisk föreståndare vid profårskurserna i Kalmar,
jäfvade ingalunda mina betänkligheter angående inrättningens
ohållbara organisation. Vidare skulle jag vilja betyga, att af de
tjogtals lärareprof jag åhörde under de första tio åren af kursens
tillvaro buro visserligen rätt många vittnesbörd om
lärarekandidaternas grundliga ämnesinsikter och mer eller mindre
framstående lärarebegåfning, men ett försvinnande fåtal
vittnade om, att den pröfvande var i besittning af någon annan
metod än den slentrianmetod han själf inlärt under sin
skoltid. Hvarje folkskollärare eller lärarinna, som på senare tider
utgått från något af våra seminarier, torde vara i stånd att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
