Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
240 LÄR O VERKSFRÅGAN.
redogöra för undervisningsämnets metod samt att uppgöra
och på mer eller mindre tillfredsställande satt genomföra planen
till en proflektion. Äro våra från profårskursen utgångna
lärarekandidater i besittning af någon motsvarande pedagogisk
bildning? Har man vid profårskursernas läroverk till tjänst för
såväl deras lärare som lärarekandidaterna sökt att på ett fullt
begripligt sätt fastställa grunddragen af de metoder, som skola
iakttagas vid de olika undervisningsämnena? Hafva några
förbättrade läraremetoder på senare tider utgått från dessa
prof-årskurser? Äro t. ex. de från kurserna utgångna
lärarekandidaterna på de lefvande språkens område i stånd att tillämpa
den förbättrade undervisningsmetod, som
ecklesiastikdepartementet påbjudit? Må vederbörande ärligt söka besvara dessa
frågor. Anmärkningarna mot dessa ofullgångna anstalter
besvaras ofta sålunda: De äro ju dock bättre än intet, och så
äro de ju dessutom så billiga. Ja, visserligen, men att den
svenska staten på detta område endast åstadkommit något
som är »bättre än intet», är ett andligt fattigdomsbevis af
be-dröfligaste slag, ty hvad som är »bättre än intet» är i regeln
liktydigt med det allra sämsta, och om en tysk kramvara är
»schlecht», så båtar det föga, om hon är »billig».
Oomtvistligt törde det väl också vara, att de förut i de flesta fall af
studieskulder betungade lärarekandidaterna få betala den
underhaltiga varan alltför dyrt. —
I sammanhang med hvad här ofvan blifvit yttradt skall
jag tillåta mig att omnämna några andra erfarenheter från den
omförmälda resan i pedagogiskt ändamål.
I Leipzig sammanträffade jag med den berömde pedagogen
af Herbarts skola, professor Ziller. Då jag under flere år i
Lund både fore och efter den tid jag blef docent därstädes
studerat den vid båda våra universitet, i synnerhet på 6o-talet,
så förkättrade Herbartska filosofien, var det för mig af
synnerligt intresse att en gång få göra bekantskap med den praktiska
tillämpningen af detta på vetenskaplig etik och psykologi
grundade pedagogiska system, antagligen det förnämsta som
något lands eller någon tids filosofi frambragt. Ziller var då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
