Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
242
LÄR O VERK SF RA GÅN.
synpunkt så förbisedd. De profårskurser, som funnos vid en
del läroverk såväl i några mindre städer som i Berlin,
förtjänade enligt Zillers och hans vänners mening icke att kallas
lärarebildningsanstalter. Dessa anstalter, af hvilka jag besökte
några, tycktes mig äga samma skaplynne. Det lilla antal
lärarekandidater, som vid hvar och en af dem uppehöll sig,
tjänstgjorde till största delen som ett slags extra lärare,
dit-lockade af det jämförelsevis obetydliga stipendium, som stod
en hvar af dem till buds. Visserligen åtnjöto de också en
s. k. handledning af rektor och en del öfriga vid läroverket
anställda lärare, men ingen särskild pedagogisk undervisning,
hvilken man ansåg obehöflig, då ju pedagogiken ingick i deras
studier för lärareexamen, ty vid de tyska universiteten finnas,
kanske med några undantag, naturligtvis professurer i
pedagogik.
Till en af Berlins mest ansedda skolrektorer, Bonitz, som
tillika var föreståndare för en dylik profårskurs, ställde jag en
gång frågan: »Vill Ni icke hafva den godheten, att
uppriktigt säga mig Eder mening om dessa lärarebildningsanstalter ?»
»Jo,» svarade han med ett småleende, »undervisningsverket
går ju rätt bra med dessa inrättningar, men det skulle gå precis
lika bra utan desamma.»
Hans öfriga yttranden i ämnet gingo i samma riktning.
Under sin befintliga form voro de ifrågavarande anstalterna
förnämligast af praktisk nytta, så till vida att de satte de
läroverk, vid hvilka de voro fästade, i stånd att för billigt pris
erhålla ett visst antal extra lärare.
Jag vände mig därefter till den städse tillmötesgående
legationen i Berlin med en anhållan om ett anbefallningsbref
till doktor Wiese, den så högt uppburne författaren till
»Eng-lische Erziehung» och som intog en mycket framskjuten plats
uti det preussiska kultusministeriet. Af denne man, tänkte
jag, skall jag väl dock till sist erhålla ett någorlunda
tillfredsställande svar på frågan, hvarför Tyskland, som står rustadt
till tänderna på alla andra områden, vore så illa rustadt på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
