- Project Runeberg -  Våra öfversittare : ungdomsminnen och läroverksstudier / Första delen /
261

(1898-1899) [MARC] Author: Oscar Svahn
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GODA LÄRARE.

261

»dum». Intet tillvägagångssätt, som endast hänför sig till
metodens yttersida, kan dock uppställas som allmän regel, ty
hvad som passar väl för Pål, duger icke alltid för Per.

Den andre af dessa finska lärare var en adjunkt, som
undervisade i de lägre klasserna, och det resultat han
uppvisade, särskildt i hufvudräkning, gränsade nästan till det
otroliga. Hans metod var här följande. Han framsade med
hög och tydlig röst ett aritmetiskt problem, vanligen med
benämnda tal, och upprepade det några gånger, till dess
samtliga lärjungar kunde anses hafva fullständigt uppfattat
detsamma. Därefter uppstod i klassen en stunds ljud lös tystnad.
Alla de små hjärnorna voro i full verksamhet icke blott för
att uträkna talet, utan också för att komma så fort som
möjligt fram till målet, och efter några minuters förlopp uppräcktes
en liten hand, vid hvilken signal läraren helt tyst gick fram
till »den färdige», närmade sitt öra till hans mun och mottog
det framhviskade svaret, som antingen belönades med en tyst
nick eller tillbakavisades med en liten hufvudskakning,
likaledes under tystnad. Detta upprepades några gånger med
dem, som först varit färdiga med sitt arbete, hvarefter till sist
hela klassen eller vissa afdelningar af densamma fingo på en
gång uttala det resultat, till hvilket de kommit.

Jag har sällan sett ett så intensivt arbete hos yngre gossar
och heller aldrig ett sådant uttryck af intensiv glädje och
stolthet som hos dem, hvilka först eller bland de förste löst
problemet till lärarens tillfredsställelse. En sådan öfning måste
dock naturligtvis bedrifvas med varsamhet, ty den kan eljest
lätt leda till öfveransträngning, men obestridligt torde det vara,
att den är en af de många öfningar, som på det lägre
skolstadiet står den skicklige matematiske läraren till buds för att
väcka intresse och sj älfverksamhet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:20:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oversitt/1/0285.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free