Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
286
FRÅN SKILDA LÄROVERK OCH TIDER. *
enlighet med den tidens kraf. I Lund fanns nämligen icke
såsom i Uppsala några särskilda nationssalar eller nationshus,
och den lilla föreningsbyggnad, hvilken omsider kom till stånd,
framstod på 40-talet allt tydligare såsom både otillräcklig och
obekväm samt äfven i de flesta andra hänseenden föga
inbjudande. Men huru skulle det blifva möjligt att anskaffa det
betydliga kapital, som erfordrades för uppförandet af en dylik
monumental byggnad, som skulle blifva värdig
universitetsstaden, den andliga medelpunkten i det mäktiga Skåne? Den
lilla studentkåren, som knappt bestod af mer än bortåt 300
ynglingar, gjorde de vackraste ansträngningar att medelst
hvarjehanda offentliga tillställningar, konserter rundt om i
landsorten af den berömda Lindbladska kvartetten o. s. v., insamla
det nödiga grundkapitalet, men alla dessa bäckar små räckte
dock ej långt. Man måste anlita bistånd af behjärtade män
ur alla samhällsklasser, och en af de outtröttligaste och ifrigaste
bland dessa hjälpare var rektor S. Såsom kännetecknande för
hans skaplynne förtäljde man på den tiden, att S. alltid,
såväl hemma som då han var bortbjuden, bar på sig sin
anteckningslista och aldrig försummade att på sitt egendomligt
rättframma, men tillika godmodiga sätt angripa hvarje mer eller
mindre förmögen person, som råkat komma i hans närhet,
samt att han i regel ej släppte sitt offer ur händerna, innan
han med lock eller pock, skämt eller bannor nödgat honom
att »skrifva på», men icke blott för den summa, till hvilken
den angripne efter fåfängt motstånd till sist beslöt sig, utan
för det belopp, hvarken mer eller mindre, hvartill S. för
ändamålet taxerat honom. Hade det någon gång inträffat, att
någon skånsk godsägare, lika rik som förnäm — ty på denna
tid voro i Skåne dessa begrepp nästan liktydiga — lyckats
frigöra sig från S:s grepp i hans rockkrage på gatan, i en
banklokal eller i ett aftonsällskap, så var han dock ingalunda
säker för nya angrepp, och om han händelsevis ägde någon
son vid läroverket och i sin egenskap af målsman uppsökte
S. i dennes expeditionsrum, så var han förlorad. Ty så snart
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
