Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PÅ MELLANSTADIET.
289
öfver främlingen, som i en hastig vändning förblandat »chåteau»
och »chapeau».
När S. öfvervar andra lärares lektioner vid sitt läroverk,
önskade han gärna, där sådant för honom var möjligt, att
inflicka en eller annan fråga, hvilket icke alltid aflopp lyckligt.
Så t. ex. bevistade han en gång en af de yngre adjunkternas
lektioner i zoologi, hvarvid lärjungarna bland annat hade till
uppgift att redogöra för bäfvern och hans lefnadssätt.
Sedan S. lyssnat en stund, inpassade han frågan: »Nå,
min gosse, kan du säga mig, hvad bäfvern gör med sin svans?»
Intet svar. »Jo, ser ni, gossar,» upplyste S., »med svansen
bygger bäfvern sitt bo.»
Läraren, som var en skicklig zoolog, kunde icke afhålla
sig från anmärkningen: »Ursäkta, herr rektor, den åsikten har
på senare tider blifvit fullständigt vederlagd.»
»Det var då besynnerligt,» snäste S., »ty när jag var ung,
så byggde bäfvern alltid sitt bo med svansen.»
Gällde det åter rent praktiska angelägenheter, så var rektor
S. icke den, som lät »kugga sig» hvarken i stort eller smått. Se
här ett litet betecknande drag. En gån g befann sig S. jämte
en del skånska stormän i Stockholm vid Mårtenstiden. Som
bekant firas Mårtens gås i Skåne nästan som en helgdag icke
minst af menige man, hvilket bland annat framgår af historien
om byråchefen W. i ecklesiastikdepartementet och skurgumman.
Den förstnämnde kom en gång till Lund för att inspektera
läroverket, men fann till sin förvåning lärosalarna stängda eller
tomma, men i en påträffades dock en gumma, som låg och
skurade.
»Hvar i ali världen äro lärjungarna i dag?» sporde
byråchefen.
»Ih, jesses,» svarade gumman med den mest oförställda
förvåning i anlete och åtbörder. »Vet då inte harrn, att det
är heligt i dag?»
Chefen hade glömt, att det var Mårtensdagen.
19. — Våra öfversittare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
