Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PÅ MELLANSTADIET.
295
visningstimmar var också stämningen bland lärjungarna så
liflig, att endast få af dem voro i stånd att uppfatta hvad
läraren sade, ehuru han ansträngde alla sina krafter för att göra
sig hörd. När han var riktigt god och lärjungarna icke
alltför bullersamma, så bjöd han dem på karameller. Men detta
^stimmande» i lärorummet hade för honom, liksom för så många
andra lärare af hans skaplynne, blifvit nästan ett behof, så att
han kände sig illa till mods och indirekt anhöll om en smula
»skoj», när lärjungarna af någon anledning befunno sig i stillhet.
Blef däremot tumultet alltför starkt, förlorade han tålamodet
och hotade att klaga för rektor, men efter några minuter tog
hans godhet åter ut sin rätt. »A, gossar,» hette det då, »I
bli väl snart snälle, jag skall icke gå till rektor.»
»Tack, tack, herr lektor!» ropade man då i korus, medan
skrattet och sorlet blef ännu värre än förut.
Detta drag, att först hota med klagomål och sedan af
godhet eller möjligen också af motvilja att för vederbörande
yppa sin svaghet aldrig låta hotet gå i verkställighet, är
betecknande för nästan alla rodockor. Nära till hands ligger
dock frågan: Är det icke rektors skyldighet att öfvervaka
undervisningssättet och öfriga förhållanden inom läroverket
samt följaktligen också att inskrida mot uppenbara missföt
hållanden utan att afvakta någon anmälan från rodockans sida
Till lektorns äkta rodocksegendomligheter hörde också
hans stående hotelser att straffa medelst dåliga betyg.
»Hvarken släktskap eller vänskap skall hindra mig från att gifva
dig det betyg du förtjänar, din odåga,» dundrade lektorn ofta,
men betyget blef det oaktadt nästan alltid »Med beröm
godkänd».
Mest betecknande för den gode lektorn var dock följande
drag. I en af hans klasser fanns en gång en synnerligen flitig,
stillsam och välartad yngling E—m, som aldrig lät fresta sig
att deltaga i kamraternas okynne, utan alltid försökte att med
största uppmärksamhet lyssna till lektorns undervisning. Denne
mönsteryngling var emellertid den ende, som blef föremål för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
