Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ICKE GODA LAE ARE. 335
gjorde sin färd fram till katedern. Änyo upptogs det af den
lärjunge, som då var framme, och med samma resultat. Snart
hittade emellertid »lille mannen» på råd. Nästa gång tog han
själf emot bläckhornet och ställde det i bordslådan.
Ölän-dingen var emellertid icke heller rådlös. Han erhöll af en
kamrat ett bläckhorn, hvars innehåll tömts i den hylsa af
järnplåt, där bläckhornet hade sin plats. Strax därpå gjorde
äfven detta sin färd mot katedern, där det mottogs af magistern,
som stoppade det i lådan. En annan kamrat befanns nu
villig att afstå sitt bläckhorn, och snart hade »lille mannen»
en hel samling sådana i bordslådan. Då tröt honom
tålamodet, och eldröd af vrede rusade han ned till öländingen,
som han på goda grunder misstänkte för ofoget. Denne hade
emellertid nyss fått ännu ett bläckhorn, samt passade på att
i tid sätta detta på dess plats, så att han med den
oskyldigaste min i världen kunde på magisterns häftiga förebråelser
svara: »Hur kan magistern tro, att det är jagr Mitt
bläckhorn står ju för resten här!»
Att vi under sådana förhållanden just icke förvärfvade
några lysande kunskaper i tyska språket, är själfklart. Lärde man
sig något, så berodde det möjligen därpå, att då »lille mannen»
i sin stilla ungkarlskammare fick framför sig en hög med
temaböcker, vardt han nästan förvandlad. Utan förbarmande lät
han då sina »bockar» plöja långa röda fåror längs raderna
och uppställde dem sedan i fyrdubbla led i marginalen.
Sålunda kunde det t. ex. hända, att något bland de ljushufvuden,
som sutto närmast »kluns», af en skriföfning på ett par sidor
endast fingo behålla ett tjugotal ord »ograverade». Hans
slarfvighet förnekade sig emellertid icke heller härvidlag. Det
kunde t. ex. aldrig falla honom in att begagna läskpapper,
och ibland såg det ut, som om han stjälpt ut hela bläckhornets
röda innehåll öfver skrifbokssidan. Det var emellertid mindre
trefligt att behöfva uppvisa en bok, som tycktes hafva varit
med israeliterna på deras vandring genom Röda hafvet, och
därför skaffade man sig nästa gång lämplig »hjälp», och de,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
