Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
424
FRÅN SKILDA LÄROVERK OCH TIDER. *
detta sitt påtvingade kall, företog han sig att emellanåt hålla
till lärjungarna ett litet föredrag, som enligt deras påstående
nästan alltid lydde ungefär så här:
»Konsten att skrif ve svenske.»
»I ska alltid bemöde er att skrifve så kort och korrekt
som möjligt. Nu för tiden är de alldeles omöjligt, för nu ska
de alltid va så prålande språk och så granne fraser, att man
snart inte kan förstå alle deres Abrakadabre. Annet var de
under Frihetstiden.. Ali bildning och hyfsning ägdes då bare
af aristokratien, adelsmännera förstår I väl. Si de va ett skrå,
som ville flyte ofvanpå di andre och di va alltså mycke
bil-dede och kunne skrifve korrekt svenske. Således ska I ock
skrifve så kort och korrekt som möjligt. I ska uteslute alle
öfverflödige ord och alle barbariske konstruktioner, för gör I
ej de, blir I snart riktige barbarer. I sen i psalmboka och
den helige skriften en mängd sånne uttryck, men de ska I ej
bry er om att läse. Kommer I i en matematisk uppsats me
hjälpverbet sist eller säger I t. ex., ’om den linien är vorden
like stor med den’, så stryker ja den genast. De ä ju riktig
plattyske och ej go svenske, som alltid ska va kort och
korrekt. Kom alltid ihåg de framförallt i matematiken, i
svenske gör de mindre, för de ä ej så noge nu för tiden som
under Frihetstiden, då adelsmännera förtryckte allmogen, så
att di ej fick läre sig å skrifve kort och korrekt svenske, som
I alltid ska göre.»
En annan lärare i matematik, som visserligen icke var
någon »e-målare», men hvars tal i stället kännetecknades af
en annan starkt utpräglad bygdemålsbrytning, hade en gång
till granskning erhållit en uppsats, författad af en lärjunge i
VI:i och hvars öfverskrift och början lydde sålunda:
»Min trägård.»
»Midt i den skiftande infattningen står på en sirlig
por-fyrpelare en tjusande amorin, som i vida kaskader kastar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
