Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ICKE a ÖDA LÄRARE.
423
blifva föremål för åtlöje, och detta torde vara ett tillräckligt
skäl för läraren och särskildt lärarekandidaten att med allvar
söka befria sig från det gamla kära och kraftiga, men
språk-fördärfvande ljudet åtminstone så mycket, att han vid sin
undervisning är i stånd att använda högsvenskt 1-jud, ty i
sitt hvardagstal står det ju — vi upprepa det — honom fritt
att använda hvilka ljud han behagar. Mångfaldiga exempel
på huruledes tjock-1 kanske icke så mycket i och för sig som
i förbindelse med den omförmälda vanan att slösa med
e-eller ä-ljud på a-ljudets bekostnad skulle kunna anföras, ehuru
vi härstädes endast vilja hänvisa till de välkända berättelserna
om den gamle östgötadoktorns uttryckssätt (se nedan), den
gamle »Fanjunkarn» (jmfr här ofvan) o. s. v.
En af de förnämsta svårigheterna för läroverken att ställa
sig till efterrättelse gällande lag angående modersmålets
vårdade uttal ligger emellertid, såsom vi här ofvan påpekat, i den
omständigheten, att det hittills företrädesvis varit vissa lärare i
modersmålet, som ställt sig den omförmälda föreskriften till
efterrättelse, hvaremot bygdemålsbrytande lärare i öfriga ämnen
i regel fasthållit sina uttalsvanor och sålunda bidragit att för
lärjungarna nedrifva hvad modersmålsläraren sökt uppbygga.
Härtill sällar sig också den betänkliga omständigheten, att
läroverken så ofta se sig nödgade att delvis öfverlämna
granskningen af de svenska uppsatserna åt lärare inom andra
undervisningsområden, som, ehuru dugliga inom sitt eget fack,
dock sakna vederbörliga förutsättningar för att kunna på ett
tillfredsställande sätt sköta någon del af undervisningen i
modersmålet. För icke så många år sedan fanns sålunda vid
ett af våra läroverk en i sitt ämne mycket hemmastadd
matematiker, som städse suckade öfver den skrifboksbörda, som
tyngde honom, och förbittrades i sin själ vid tanken på, att
han, den exakte matematikern, skulle tvingas att syssla med
något så ovärdigt som konsten att frambringa »tomma fraser».
Vidlyftiga rättelser voro därför icke i hans smak, men då
han dock tyckte, att han borde göra något för att verka i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>