Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
442
FRÅN SKILDA LÄROVERK OCH TIDER. *
draga den slutsatsen, att doktor S. svårligen kunnat intaga
någon framstående plats på lärarnas rangskala. Detta var
också ett obestridligt faktum. Men hurudan var egentligen
denne egendomlige man såsom lektor vid ett af landets äldsta
och mest ansedda läroverk? Mången, som endast gjort
bekantskap med mannen sådan han framträdde i det dagliga
lifvet, skulle utan tvifvel trott sig kunna besvara frågan
sålunda : Doktorn torde på sitt undervisningsområde hafva varit
en mycket skicklig, kanske t. o. m. en lärd man, men å andra
sidan på grund af sina personliga egenheter en lärare utan
förmåga att upprätthålla tukt och ordning eller med andra ord
en s. k. »rodocka». Såväl det ena som det andra af dessa
antaganden skulle emellertid inneburit ett misstag, huru
otroligt ett dylikt påstående än må förefalla en och annan, som
icke kände honom. Den lärde doktorn var nämligen i sitt
hufvudämne historia icke blott icke någon lärd man, utan hans
insikter på detta område voro t. o. m. mer än lofligt
underhaltiga. Hade han i sin ungdom erhållit en lärareplats i
teologi eller döda språk, så hade han möjligen kunnat
tillfredsställa icke allt för högt ställda anspråk, men nu hade han
olyckligtvis under en tid, då fordringarna på grundliga
lärareinsikter ej alltid kunde göra sig gällande, fastnat på ett lektorat
i historia, och ehuru han väl icke hyste samma afvoghet mot
detta läroämne som mot de vetenskaper, i hvilka man
påträffar »ekvationer och pistiller», så var dock det läroämne,
som råkat falla på hans lott, för honom till den grad
främmande, att han under sin långa läraretid ej ens gittade att
tillägna sig den vanliga skolkursen i historia. Detta drag torde
få anses som det icke minst egendomliga hos denne
egendomlige man.
Ur denna hans svaghet i elementen, hans brist på
herravälde öfver stoffet, måste man väl härleda hans beryktade
frågmetod, en metod, som möjligen kunde ha anstått någon
enfaldig folkskolelärare af gamla stammen, men icke ett sådant
ljushufvud som teologie doktor S. Doktorn fordrade näm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
