Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STRÄNGA HERRAR OCH SKRÄMMOR.
11
hand, som jag kraftigt fasthöll, uppför backen; min moder
öppnade med en för mig obegriplig djärf het en liten port i
det väldiga planket; så bar det af in i huset, uppför en trappa
in i ett rum och där, framför kakelugnen, stod den
förfärlige.
»Ankan» var ej en stor man i anseende till kroppen,
men han var bredaxlad och »satt» samt ägde en högst
betydlig kroppsstyrka, hvilket var nogsamt kändt af pojkarne, som
voro mycket rädda för smörj af »Ankan». Man berättade
traditionsvis, att ett par ynglingar i skolans högsta klass —
på den tiden 20—21 år — känt sig förfördelade af »Ankan»
och beslutat, att denne skulle ha smörj, för hvilket ändamål
ytterligare fyra af klassens starkaste medlemmar förmedelst
tjänliga mutor värfvades att biträda vid hämndeverket. En
vacker afton, sedan det blifvit mörkt, passade de på »Ankan»
i en park och öfverföllo honom där i afsikt att förmedelst
tvenne medförda rottingar gifva honom en ordentlig stut.
Men de hade gjort upp räkningen utan värden, ty resultatet
blef något helt annat än de väntat sig. Ej nog med att de
blefvo relegerade, de två anstiftarna för alltid, de öfriga på
kortare tid, men de hade ej ens den trösten, att de till detta
pris fått sin hämndtörst släckt, utan i stället för att ge stryk,
fingo de emottaga sådant. »Ankan» kringklappade väldeliga
alla sex, och då de försökte taga till harvärjan, fasthöll
rektorn en af bofvarna i hvardera handen och förde dem till
närmaste oljelykta, där de skärskådades och igenkändes.
Ännu på gamla dagar bibehöll han denna styrka, så att
man en gång fick se honom lyfta en stor, mer än tre alnars
yngling på rak arm.
Men tillbaka till den förfärlige vid kakelugnen.
Med allvarlig och sträng min anmodade han oss att sitta
ned, en bok stacks i min hand, följd af ett:
»Snälla gosse, få se, hur du läser?»
Jag började läsa med förtviflans mod. Efter hvad jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
