Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
FRÅN SKILDA LÄROVERK OCH TIDER.
sedermera kunnat förstå, var det något om Gustaf Vasas
äfventyr i Dalarne. Då jag läst en sida, frågade han:
»Se så ja, min snälla gosse, kan du nu tala om för mig,
hvad det handlar om, det du nu uppläst?»
»Om di kunglia,» svarade jag och därmed var mitt mod
uttömdt, så att jag brast i gråt.
Men den fruktansvärdes anlete sken plötsligt upp, liksom
förklaradt af ett smålöje, ett på detsamma sällan
förekommande fenomen, men som, då det visade sig, uppenbarade den
sällspordt stora barnakärlek och godhet, som låg gömd under
den stela, strama ytan och som äfven de flesta af hans
åtminstone äldre lärjungar nogsamt kände och värderade. Ja,
han hade verkligen ett hjärta af guld, denne ytterligt stränge
man, och därför var han, trots sitt pedanteri, trots sin
löjlighet, sin bakvända undervisningsmetod m. m. älskad, ärad och
respekterad af sina lärjungar till en grad, hvarom de
utomstående ej kunde drömma. När man nu efteråt tänker därpå,
förefaller det verkligen underligt, att pojkarne såväl förstodo
att taga reda på guldet under slagget; men det är nog med
barn, som med hundar och andra djur, de känna på sig,
hvem som tycker om dem. Och älska sina lärjungar, det
gjorde den gamle rektorn på ett sätt, hvartill nu svårligen
maken torde uppletas. I afseende härpå ett för mannen
karakteristiskt drag.
»Ankans» lektioner voro af ett — lindrigast sagdt —
mycket konstigt slag och hade ej så litet militäriskt i sig.
Då klockan ringde till rektorns lektion, hade klassen alldeles
ovanligt brådtom att rusa in i klassrummet. Custos behöfde
aldrig ingripa, ty hvar och en intog fortast möjligt sin plats
och satt där tyst och stilla, väl vetande, hvad följden af ett
motsatt förhållande skulle blifva. Om nämligen rektorn, då
han rak och styf, häftigt ryckande upp dörren på vid gafvel,
gjorde sitt inträde, med sina falkögon varseblef någon, som
pratade eller vändt sig om på sin plats m. m. dylikt, så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
