- Project Runeberg -  Våra öfversittare : ungdomsminnen och läroverksstudier / Andra delen : jämte förslag till en genomgripande läroverksreform /
16

(1898-1899) [MARC] Author: Oscar Svahn
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

16

FRÅN SKILDA LÄROVERK OCH TIDER.

»Mina snälla gossar (hufvudet ruskades förfärligt), I veten,
att jag agar eder, för att ni må blifva goda och
aktningsvärda medborgare samt lära eder gifva akt uppå eder själfva.
Men, mina snälla gossar, då jag så agar en yngling, frågar
jag mig alltid själf: ?Är det din Frälsare du älskar, när du
agar denne ynglingen’, och denna fråga kan jag inför Gud
och mitt samvete oftast med ja besvara. Men, min snälla
Palmkvist (secundus, som fått stryk föregående dag), du fick
aga af mig i går, och när jag i går afton skulle gå till sängs,
gjorde jag mig själf den frågan: Var det din Frälsare du
älskade, då du agade Palmkvist, och se!–-den
uppgående solen, min snälla gosse, fann ännu den gamle mannen
stående barfotad framför sin säng, utan att våga bejaka denna
fråga. Jag finner, att jag varit snar till vrede och förgått mig
emot dig, snälla gosse, och beder dig därför förlåta den gamle
mannen och hafva öfverseende med honom.»

Verkan af detta egendomliga tal och dessa antydningar
om den gamle rektorns stränga nagelfarande af sina egna
handlingar var storartad. Intet öga fanns, som var torrt, och
ingen skulle tvekat att gå i döden för gamle rektorn.

Detta och liknande drag voro så mycket mer öfverraskande
för den, som ej närmare kände honom, som hela hans sätt,
hela hans utseende voro ägnade att ingifva en helt annan
tanke om honom. Sålunda var han både envis och halsstarrig.
Detta tog sig bland annat uttryck i den egendomliga idén,
att han aldrig borde gå ur vägen för någon.

Det var vid ett tillfälle, då han kom gående i skolans
korridor och en ung, fullvuxen man i VII:2 stod midt i
korridoren med ryggen åt rektorn, hvilken han alltså hvarken såg
eller hörde, som rektorn gjorde det ofvannämnda kraftprofvet
med att taga ett stadigt grepp i kläderna på ynglingen och
lyfta honom upp på rak arm samt varligt nedsätta honom vid
sidan. På den sålunda öppnade vägen framskred så »Ankan»
majestätiskt, utan ett ord till den förbryllade unge mannen.
Gubben var då redan fyllda sextio år.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:21:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oversitt/2/0028.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free