Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STRÄNGA HERRAR OCH SKRÄMMOR.
59
den okunnige syndaren. Så kunde han sitta och stormträta,
tills klockan slog och lektionen var slutad. Då gaf han ny
läxa och gick. Följande lektion kanske blef likadan. Äfven
då han icke blef ursinnig, kunde han sitta och prata bort hela
timmar. Man kom t. ex. till ett ord i texten, som kunde
öfversättas på flera sätt. Då började M. den allra djupaste
utläggning om ordets olika betydelser och användningar.
Eljest kunde han tala om hvad som helst, som föll honom
in. En junidag var det mycket varmt. M. kom in, tog af
rocken och satte sig i skjortärmarna. »F-n., hvad det är varmt
i dag, pojkar, nu skulle man vara vid någon fransk badort,
där kan ni tro är trefligt,» och sedan höll han en lång
föreläsning om det franska badlifvets behag.
Vid terminens slut kunde också de flesta ganska litet.
En vacker dag i terminens sista vecka blef det tentamen.
Denna var ock ganska egendomlig. En i sänder kallades fram
till katedern. Alla läroböckerna uppsamlades af
ordningsmannen och lades i en hög. Därefter tog M. läroboken och
lade den på katedern; sedan tog han en pappersremsa och
klippte lika många lapparv som det fanns sidor i boken.
Lapparna numrerades och lades i M:s hatt, ur hvilken
tentan-den fick taga en. Det var således ett slags lotterispel, som
afgjorde betygen. M. sade, att han inrättat denna ordning för
att ej blifva beskylld för partiskhet. Kanhända den var
praktisk? Dessa tentamenstimmar voro ganska spännande.. Pojkar,
som annars voro hurtiga och glada, förlorade helt och hållet
fattningen, när de kommo fram och skulle lägga handen i den
mystiska hatten. På minen kunde man strax se hur det lyckats.
Hade ett lågt nummer utfallit, sken den tenterande som »solen
i Karlstad». Hade han fångat ett högt, blef ansiktet
betydligt förlängdt. Många blefvo underkända. Det största antal
M. underkände i en klass, som jag har mig bekant, var två
tredjedelar på en när af sjette öfres B-afdelning. Således
ungefär 65 procent. En annan gång underkändes i franska alla
utom en i VII:i B, tillägger en annan meddelare. M. var en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
