Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102 OM UNDERVISNINGSSÄTT OGB LÄROBÖCKER.
lättare än bibliska historien. Man behöfver härvid ingalunda
misstänka, att de flesta barnen af fruktan för läraren gifvit
katekesen ett dylikt vitsord. Den genomtröskade katekesen
var förmodligen för dem »lätt och rolig», men i sådant fall
nödgas man spörja: Hurudan var undervisningen i de öfriga
läroämnena, icke minst i den bibliska historien?
Undersökningen kan ur denna synpunkt betraktas som ett tungt
vägande vittnesbörd om att folkskolan äfven i våra större städer
befinner sig på en afväg, som kanske tydligare än något annat
förklarar det så ofta öfverklagade faktum, att vi svenskar i
trots af den hos oss mer än i något annat civiliseradt land
utbredda läs- och skrifkunnigheten dock äro vida mindre
praktiska och företagsamma än man på grund af vår vackra
folkupplysningsstatistik hade rätt att vänta.
Huruvida något större antal svenska folkskollärare kommit
till samma resultat som den omförmälde insändaren, nämligen
att barnen finna katekesen »lätt och rolig», känna vi icke,
men visst är, att kraftiga röster i motsatt riktning dagligen
och stundligen förspörjas från lärarnes sida. Sålunda t. ex.
betygade en folkskollärare vid mötet i Norrköping sistlidet
år, att enligt hans erfarenhet katekesen vore så hatad, att
barnen efter slutad skolgång ej såge åt densamma, för så
vidt de ej refve sönder eller bortkastade den.
Så till sist detta. »Rolig» eller icke rolig bidrager den
ensidiga katekesutanläsningen att binda i stället för att
utveckla barnets makt öfver eget ordförråd eller dess förmåga
att med egna ord uttrycka sina tankar. Lärjungen vänjes så
länge vid att företrädesvis uttrycka sig med inlärda,
färdigbildade satser och ordställningar, att han till sist förlorar både
vana och mod att tänka och tala själf. Häraf den tanklöshet,
otymplighet eller stumhet, som äfven de snällaste
katekes-utanläsare alltför ofta lägga i dagen, då de uppfordras att med
egna ord besvara en så kallad förståndsfråga, som på det
närmaste ansluter sig till innehållet af ett katekesstycke de
blott några ögonblick förut hasplat ur sig. Denna oförmåga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
