Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154 OM UNDER VISNING SSÄ T T OCH LÄROBÖCKER.
som af bristande insikt i det muntliga föredragets fordringar
förmena, att t. ex. ett visst språkljud skulle tillerkännas plats
i högspråkets ljudlära blott därför att det vunnit utbredning
inom en viss landsdel.
I. R. Thibout: »Action Oratoire» (Rheims 1841). Detta
lilla arbete (152 sid.), behandlande hufvudsakligen läran om
pauser, ansiktsuttryck och åtbörder, förtjänar ur mer än en
synpunkt att kallas klassiskt. Den lärde abbén meddelar
nämligen i en fin och koncis form ett sammandrag af det
bästa han funnit såväl hos antikens skriftställare, särskildt
Cicero, som hos sitt lands bästa författare inom den andliga
vältalighetens område. Hans föreskrifter angående åtbörd och
ansiktsuttryck vittna öfverallt om hans sakkunskap och fina
iakttagelseförmåga, men lida af ungefär samma brister som hos
Bell och nästan alla öfriga af oss kända författare på detta
område. Man finner sålunda först och främst intet
psykologiskt sammanhang i de sinnelagstillstånd, hvilkas uttryckssätt
han beskrifver, och för det andra låter han alltför ensidigt
enskilda delar af ansiktet, t. ex. ögonbryn, panna och mun,
eller särskilda rörelser af händer, hufvud och armar tjäna som
uttrycksmedel för ett visst slag af sinnelagstillstånd eller grupper
af sådana utan att han tager tillbörlig hänsyn till den förändring,
som ansiktsmusklerna eller kroppsställningen i sin helhet i
hvarje särskildt fall undergår, om också vissa muskler
företrädesvis användas för att uttrycka tillståndet. I sin pauslära
är han mindre lycklig, hufvudsakligen emedan han i likhet
med andra både franska och engelska författare på detta
område ej tycks känna till den del af språkläran, som kallas
satslära. Sålunda får man t. ex. veta, att uppehåll måste göras
framför hvarje »que», såväl det relativa pronominet som
konjunktionen. I en annan regel meddelar han, att uppehåll
måste göras framför hvarje »qui, lequel, laquelle, lesquels,
dont, de qui, duquel, desquels» o. s. v. Äfven den oriktiga
regeln om andhämtning, om också af olika längd, vid hvarje
skiljetecken återfinner man här. Utom de grammatiska eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
