Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UNDER VISNINGEN I MODERSMÅLET.
153
titlar skulle väl Dupont-Vernon som praktisk tallärare stå
minst lika högt eller kanske ännu högre än Ricquier. Hans
bok är emellertid tillskuren efter samma mönster som den
senares, ehuru Vernon försiktigt håller sig inom den gamla
språk- och framsägningslärans råmärken och därför icke heller
gör sig skyldig till sådana djärfva påståenden som Ricquier.
Äfven han genomgår i sin ljudlära bokstäfverna och dröjer
särskildt vid tungspets-r, i fråga om hvars bildning han i
likhet med så många af sina föregångare hänvisar till Moliéres
riktiga beskrifning i »Le bourgeois gentilhomme» och betonar
särskildt, att det vårdade franska uttalet icke erkänner något
annat r-ljud än detta. I den till formen synnerligen
angenäma framställningen påträffar man de allmänna satser och
praktiska småvinkar, som förekomma i nästan alla dylika
arbeten. I »troisième point» gör författaren några riktiga,
ehuru korta anmärkningar angående nödvändigheten att lägga
»1’accent tonique sur le mot de valeur». Sådana accentuerade
värdeord äro t. ex. verbet i den enkla satsen, adverbialet i
förhållande till sitt verb, adjektivet till sitt substantiv o. s. v.
Man finner sålunda här början till en riktig, men ofullständig
lära om bestämningsbetoningen. Likaledes finner man, att
författaren väl förstår att i praktiken tillämpa både
motsats-och sinnelagsbetoningen, ehuru han ej skiljer dem emellan
eller gör dem till föremål för särskild framställning. leke heller
ägnar han en så beskaffad uppmärksamhet åt pausläran,
hvaremot hans bok i likhet med Ricquiers arbete innehåller
åtskilliga till läran om författareskapet hörande bestämmelser om
den riktiga konstruktionen m. m.
Lärorikare än de båda sistnämnda arbetena är dock
»L’art de la lecture» af E. Legouvë, ehuru framställningen är
ett blott »kåseri», men i detta ords ädlaste bemärkelse.
Synnerligt intressant är författarens framställning om tungspets-r och
nödvändigheten af dess inlärande för enhvar, som vill tillägna
sig ett vårdadt uttal af det franska språket, och särskildt skulle
denna hans framställning kunna anbefallas åt de språkmän,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
