Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156 OM UNDER VISNING SSÄ T T OCH LÄROBÖCKER.
åtminstone ett arbete, som i trots af sina brister dock i högre
grad än något af de här ofvan nämnda sökt tillfredsställa
behofvet af en lärobok på detta område. Denna bok är »Der
mündliche Vortrag» af Roderich Benedix.
Ljudläran hos B. är i fonetiskt hänseende föråldrad och
delvis oriktig, t. ex. beskrifningen på 1-ljudets bildning. Mest
stötande är dock hans påstående, att r-ljudet hufvudsakligen
skulle utgöras af det så kallade skorr-r samt att tungspets-r
vore mest användbart för sångare och lätt inlärdt, med
anledning af hvilket yttrande hans fine landsman Palleske också
utropar: »O, Benedix, non bene dixistil» I »Katechismus der
Redekunst» synes dock B. hafva kommit till en något klarare
uppfattning af tungspets-r.
En af Benedix’ största förtjänster ligger däri, att han
försökt åstadkomma en systematisk framställning af hvad han
kallar ordbetoningen, ehuru försöket förnämligast inskränker
sig till hvad vi kalla bestämningsbetoningen. Han framhåller
först den viktiga skillnaden mellan begreppsord och formord
(eller, såsom vi benämna dem, hjälpord), ehuru han till de
senare äfven hänför räkneorden, som ju dock ur betoningens
synpunkt äro likställda med vanliga adjektiv. Vidare äger
han i den skillnad han gör mellan Wort- och Beziehungston
uppslaget till den för systematiken så grundviktiga skillnaden
mellan hvad vi kalla bestämnings- och motsatsbetoning, ehuru
han ej tycks hafva klart uppfattat och därför ej heller är i
stånd att följdriktigt genomföra denna grundtanke. Bland de
många exemplen på hans inkonsekvenser i fråga om
bestämningsbetoningen vilja vi här endast nämna följande. Han förnekar
visserligen icke grundsatsen, att bestämningen måste erhålla
ett i någon mån starkare betoningstryck än det bestämda,
men påstår dock, att den starkare betoningen af bestämningen
»stor» i uttrycket »Trädgården är stor» blott skulle bero på
»hörselvilla». Ett substantiviskt begreppsord i
predikativ-stàllning skulle ej heller få starkare betoning än ett
begreppsord såsom subjekt. Såsom exempel åberopar han satserna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
