Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KLA SSISKA SPRÅK. 229
äger ännu betydelse ur en viss, om också underordnad synpunkt.
leke blott prästen, utan äfven läraren på nästan hvarje
undervisningsområde, juristen och läkaren behöfver ännu i vissa fall
så pass mycket latinkunskap, att han med tillhjälp af ordboken
kan reda sig med en latinsk text. För att icke ytterligare
förlänga de i vårt land tillräckligt långa universitetsstudierna
måste våra läroverk fortfarande meddela ett visst mått af
latinkunskap. Värdet af denna synpunkt, som enligt någras
förmenande strängt taget ligger vid sidan om de allmänna
läroverkens uppgift, förstärkes dock af tvenne omständigheter, som
närmare sammanhänga med läroverkens undervisningsmål, den
ena att bekantskapen med latinskt ordförråd obestridligen
underlättar inhämtandet af särskildt sådana lefvande språk, till
hvilkas utveckling latinet medverkat, t. ex. franskan och
engelskan, samt att studiet af latinet liksom af hvarje annat språk
måste formellt stärka lärjungens språkförmåga i allmänhet och
att slutligen latinska ord och fraser så ofta förekomma i de
lefvande litteraturspråken, att en bildad person, som ej läst
latin, alltför ofta under sin litteraturläsning försättes i en
obehaglig förlägenhet. Men dessa sistnämnda fördelar af
latinläsningen äro dock ingalunda af den betydenhet, att de i och
för sig skulle kunna rättfärdiga den ur så många andra och
väsentliga synpunkter ovederhäftiga fordran, att lärjungarne
skulle från sin tidigaste barndom och ända till slutet af sin
skolgång åt latinet offra omkring tredjedelen af den tid, som
i skolan är anslagen åt språkstudier.
Här uppe i Norden, där såväl den allmänna bildningens
som yrkesbildningens kraf ständigt växa i kapp med kampen
för tillvaron, hafva vi icke råd till lyxstudier i likhet med
dessa rika och förnäma engelsmän, af hvilka det ojämförligt
största flertalet efter slutade studier tillbringar sitt lif i
dagdrif-veri, kanske just emedan de så ensidigt speglat sig i den där
gamla spegeln med obrutet glas, att de till sist glömt bort att
det också finns nutidsspeglar.
I hög grad betecknande för den omstämning i fråga om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
