Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KLA SSISKA SPRÅK.
243
saker, hvari jesuiterna under det gamla konungadömet — då
Frankrikes öfverlägsenhet var erkänd i hela Europa och latinet
var ett internationellt språk — förträffligt undervisade sönerna
till adeln, ämbetsmannaklassen och de privilegierade stånden.
Är icke detta en oförsynt anakronism? Är icke tron på nyttan
i våra dagar af denna uppoffring en oerhörd fördom?»
Vid Köpenhamns universitets reformationsfest den 17
november 1898 förekom ett i hög grad märkligt uttalande i
frågan om de klassiska språkens ställning i nutidens skolor.
Talaren var ingen mindre än den framstående klassiske filologen
och ordföranden i skolinspektionen professor M. U. Gertz. Att
grekiskan är så godt som utdömd i våra lärda skolor, berodde
enligt talarens åsikt därpå, att den grekiska kulturen i sin
ickelatinska omklädnad icke står i något omedelbart samband med
nutidens andliga odling. Annorlunda förhåller det sig med
latinet, som skolan ännu icke kan helt och hållet undvara,
ehuru dess herravälde måste i betydlig mån inskränkas.
Latinet har nämligen haft ett sådant inflytande på vår egen
bildning, »att vi ej kunna gå så synnerligen långt tillbaka från
vår egen tid utan att träda det till mötes och behöfva dess
hjälp till att förstå den förtid, med hvilken vi ännu befinna oss
i förbindelse. Vi kunna sålunda ännu ej undvara latinet, men
vi kunna inskränka dess utrymme åtskilligt, alldenstund det nu
ej har annan uppgift än att hjälpa oss att taga detta steg
tillbaka.»
Professor Gertz’ åsikt är sålunda väsentligen
öfverensstämmande med den vi här uttalat, nämligen att latinkursen vid
våra läroverk framför allt har ett praktiskt syfte, nämligen
att bibringa färdigheten att med tillhjälp af ordboken
öfver-sätta en enklare latinsk text.
Den lärda skolan, fortsätter professor G., har alltför länge
betraktats som företrädesvis en förskola till universitetet. Vi
måste nu taga fasta på grundsanningen, att skolan i första
hand måste upptaga sådant, som är oundgängligt för att
förstå och deltaga i vårt eget nutidslif, under det att lyxämnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
