ÖVERSIKT AV INNEHÅLLET 33 kände sig trygg vid den tanken, för fast han nu var borta i en annan värld, så var det, som om han inte skulle kunna komma riktigt vilse, så länge som kyrkklockorna kunde kalla honom tillbaka med sina stora röster.» Invändningar ha också framställts dels mot att förf. över huvud begagnat sig av sagomotiv, dels mot arten av detta motiv. Jag kan icke finna, att anlitandet av sagoformen bör klandras. Sagan är i och för sig ett undervisningsmedel, som i alla tider varit använt och som också i våra dagar kan göra stor nytta. Barnens fantasi är dessutom ännu så livlig, att den med förtjusning fördjupar sig i att följa sådana tankebanor, som utgå från ett antagande, som de mycket väl veta vara en overklighet. »Hur skulle det gå, om — — —?» blir alltid en lockande tankelek för dem. Och det är en alldeles onödig farhåga, att barnen icke skulle kunna skilja på det diktade, sagolika, och det verklighetstrogna. Erfarenheten har visat, att de mycket lätt hålla dessa saker i sär. Vi gå då att skärskåda det sagomotiv, som Selma Lagerlöf har valt för att ge liv och färg åt sin berättelse. När det gällde att låta bokens huvudperson få se landskap och bygder av olika karaktär i ett så vidsträckt land som Sverige, vilket därtill delvis har så outvecklade kommunikationslinjer, så kunde förf. knappast hålla sig till våra vanliga sätt att färdas till lands och vatten, då mycket, kanske det mesta, behövde kunna ses i fågelperspektiv. När vidare hjälten borde vara ett barn av folket, likställt med de hundratusenden av barn, som boken närmast var bestämd för, hade det fallit sig föga naturligt att låta ett sådant fattigt barn vara med t. ex. på ett luftskepp, ett kommunikationsmedel, som ännu mycket länge torde bli förbehållet de förmögnare folkklasserna. Dessutom hade tydligen luftseglingens teknik kräft specialkunskaper, som varken förf. eller någon lärare ännu kan äga i tillräckligt mått. Förf. valde en resa på fågelrygg. Men för att göra detta färdsätt naturligt för ett människobarn måste hon tillgripa en förvandlingshistoria, varigenom bokens hjälte erhöll de nödvändiga dimensionerna och blev utrustad med förmåga att tyda fåglalåt och andra djurens språk. — Jag tror, att 3. — Olander.