90 64. SKÅNE skapet och adeln. Det största antalet fideikommiss fanns 1900 i Stockholms län, men högsta sammanlagda taxering svärdet föll på Malmöhus län. I Skåne funnos samma år 7 fideikommiss taxerade till 3 å 4 miljoner kr. vardera och 4 sådana till 2 å 3 milj., samtliga innehavda av personer tillhörande adeln. j Paviljong är en byggnad, som är uppförd för ett mera tillfälligt ändamål, t. ex. en skjutpaviljong, ofta av lättare material. Namnet är bildat av det latinska ordet papilio, lusttält, och en paviljong har ofta ett tältliknande tak. — Paviljonger kunna också vara de mera framspringande mittel- och hörnpartier, som avbryta större byggnadslängor. Vid sjukhus menas med ”paviljongsystem”, att lokalerna äro förlagda i olika, smärre byggnader, sammanbundna genom gångar. — Paviljongerna på Övedsklosters gård äro 4. På följande sätt beskrivas byggnaderna av Ahlenius och Kempe: ”Slottet består av en huvudbyggnad med två korta flyglar samt å vardera sidan två paviljonger, vardera av två våningars höjd. Huvudbyggnad, flyglar och de därintill närmast belägna paviljongerna äro sammanbundna genom murar, paviljongerna sinsemellan förenade genom envåningshus, vilka å taken ha altaner, försedda med balustrad åt gårdssid De två nedersta paviljongerna återigen äro förenade genom en med inkörsport försedd tvärmur, varigenom gården avstänges... ÅA huvudbyggnadens östra gavel är en hög terrass uppmurad i jämnhöjd med trädgårdssidans andra våning. På denna terrass finns en rund damm med ett plaskande springvatten. Härifrån leda glasdörrar direkt in i det s. k. galleriet, ett av de förnämsta praktrummen på Övedskloster. Ö. äger ett värdefullt bibliotek samt är rikt på skulpturer, tavlor och familjeporträtt.” Om trädgården säga samma författare: ”På östra sidan om den stora borggården kommer man genom en port till en park av lummiga askar, kallad Amalienlund. Söder om gården ligger trädgården, som är anlagd i fransk stil med alléer och klippta häckar samt genomskuren av kanaler.” ... sin fina, gammaldags trädgård... Den franska trädgårdsstilen, som rådde under 1700-talet, utmärkte sig för sträng regelmässighet, klippta lövmassor och en rikedom på vattenkonster. Den raka linjen, som inte finns i naturen, härskar i den franska stilen. Kuperad mark dugde ej för dessa anläggningar. Alléerna voro raka och sandbeströdda, och där vägarna möttes, i vägkorsen, funnos springbrunnar eller runda gräsplaner med marmorstatyer. Stela kanaler drogos fram här och där. ”Trädens kronor klipptes cirkelrunda, kubiska eller sockertoppsformiga. Terrasser (se nedan) anlades gärna, och deras avsatser voro antingen lutande och klädda med grästorv, eller också utgjordes de av murar med spaljéträd framför. Mönstret för denna stela, förnäma stil äro trädgårdarna vid Versailles. I Sverige är den representerad t. ex. vid Drottningholm,