108 BLEKINGE röda och gula, innan de är mogna, växer just på mossar, där vitmossa trivs. Vad såg pojken för större växter på mossen? Hur tror ni att en marig tall ser ut? På sommaren lyser det vitt på tuvorna i mossen av ett slags små lustiga växter med vita tofsar, som barn brukar tycka om att leka med — har någon sett det? (Tuv- eller ängsull.) Och så växer där små buskar med blåa bär (odon) och krypande revor med söta, svarta bär (kråkris). Vem minns några fler?” (Barn bruka stundom ha intresse och blick för dylika växtsamhällen, och på landet kunna de få uppmaning att själva gå och se efter eller medföra prov på kärrväxter till skolan.) KAP. VII TRAPPAN MED DE TRE TRAPPSTEGEN. Genom detta kapitel har Selma Lagerlöf kastat evärdlig glans över lärometoden i folkskolan i Västra Vämmenhög. Emellertid torde det inte vara skäl att genom utfrågande eller repeterande behandla Blekingssagan som ett vanligt geografiskt läsestycke, utan låta den gälla som ett »pojkens» minne från skolan. Jag föreslår, att läraren då i förbigående bara framkastar den förmodan, att det, som den lilla Nils hade så svårt att minnas, sannolikt var skillnaden på »tre olika trakter, som finns i Blekinge: Skogsbygden, Mellanbygden och Strandbygden». I alla händelser blir önskan att vara duktigare än Nils omedvetet en sporre, som driver barnen att lägga det på minnet. — En och annan liten väckande fråga kan ju passas in här och där, t. ex.: »Kan någon komma ihåg utantill det där lustiga, som står om vattnet? (Vatten är vatten etc. s. 112.) Har ni sett vatten bära sig åt på det sättet, som här står? Få se om någon vid nästa regnväder kan visa mig det!» Karta med Skåne, Småland och Blekinge, vare sig vägg- (blind-) karta eller teckning, måste finnas till hands. Jag vill för övrigt påminna om Ottilia Adelborgs vykort över Blekingstrappan, som är mycket omtyckt av barn,