110 BLEKINGE terna någon gång under milda höstar. De mörkbruna nötterna, som likna hästkastanjens frön, utgöra i södra Europa ett av de fattigaste klassernas förnämsta födoämnen. — Hästkastanjen däremot med de granna, upprättsittande blomspirorna, som påminner om en julgran med tända ljus, är inte något för Blekinge egendomligt träd, då den ju trives långt uppe i mellersta Sverige. 112. Vattnets bortnötande och avlagrande arbete är den enda geologiskt verksamma kraft, som förf. har ansett lämpligt att framhålla på detta stadium. Här må tilläggas, dels att det är inlandsisen, som har efterlämnat moränmarken i Skogsbygden, dels att isälvarna ha lagt upp rullstensåsarna, som följa dalgångarna i Mellanbygden, samt slutligen att det är isen, som har slipat rundhällarna i Strandbygden och skärgården. 113. Laxfisket bedrives i större skala endast i Mörrums å och vid kusten. — Stenh i är sedan lt en ytterst viktig näringsgren för Blekinge, särskilt i skärgården, där gråstenshällarna ligga och h erna äro lätta. År 1905 funnos i B. 65 stenbrott, stenhuggerier och stensliperier. I fråga om stendindustri överträffas B. endast av Bohuslän, vars produktion samma år var 3 gånger så stor. Graniten brytes ag förädlas dels till gatsten med jämna ytor, dels till byggnadssten. KAP. VIII. VID RONNEBY Å. I detta kapitel bringas läsaren att darra för Tummetotts liv, och hit har han att söka sig tillbaka, om han har glömt anledningen till att den underbara resan kom att gå på sådana omvägar, som den gjorde. Genom naturhinder tvingas först de intet ont anande gässen in i Blekinge, där den landsförvista Smirre räv oförmodat får spaning på dem. Sedan det till sist har blivit uppenbart vilken hätsk och oförsonlig fiende han är vorden både för dem och Tummetott, bemäktigas gässen av en dödlig skräck. Och denna fasa bestämmer senare deras avvikelser från den vanliga flyttningsvägen. Men Tummetott, som så skickligt har fullgjort sitt första prov som hjälpare åt gässen och särskilt åt Mårten