Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAP. IX. KARLSKRONA 119
kajen. — Den numera i Karlskrona använda mastkranen är
av järn och mera lätthanterlig än den gamla, till förrådshus
använda, som är så välbekant från vyer av K. Den gamla
har torn av sten och en lutande överbyggnad av trä och utgör
fortfarande ett utmärkt sjömärke för fartyg, som ämna sig
in till K.
135. En docka, torrdocka, är en bassäng, som antingen är sprängd
ur klippan eller utgrävd ur stranden, i vilket senare fall den
har sidor och botten klädda med sten. I en sådan docka kunna
fartyg ställas torra, uppburna av trästöttor, för att
undersökas, målas eller repareras i bottnen. Genom ett slags
slussportar kan vatten släppas in, för att sedan genom pumpning
avlägsnas. — Karlskrona har 7 torrdockor. Den ”stora,
övergivna” Gamla dockan el. Polhemsdockan var fordom ett
mästerverk i sitt slag, sprängd i själva hälleberget. De s. k.
Nya dockorna, grundade av Gustav III, äro fem; allra nyast
är Oskar II:s docka, som är sprängd i berget, den största i
Sverige, färdig 1903.
— På artillerigården finnas upplag av kanoner och kulor.
— - Tyghus kallades fordom förvaringsplatsen för artilleripjeser.
I museet i tyghuset i Karlskrona märkes en stor samling äldre
och nyare vapen, de senare smakfullt ordnade i en
artillerimodellsal.
— - Repslagarebanan är 300 meter lång.
— - Galjonsbilderna voro i trä skurna mestadels allegoriska bilder,
som allmänt förekommo å äldre fartyg och föreställde den eller
det, vars namn fartyget bar, ss. Dristigheten, Äran,
Tapperheten, Försiktigheten. De hade sin plats längst för ut på
fartygets förstäv och voro ofta av betydlig storlek.
Galjonsbilderna på varvet i Karlskrona, dessa sista kvarlevor av våra
stolta linjeskepp och fregatter, äro uppställda i det s. k.
galjonsgalleriet i en liten lund, som blivit kallad ”Svenska
flottans kyrkogård”.
Svenska örlogsflottans fartyg 1918 äro enligt
Militärkalendern: 15 pansarbåtar av 1:sta klass, Drottning Viktoria,
Gustav V, Sverige, Oskar II, Manligheten, Tapperheten,
Äran, Vasa, Dristigheten, Njord, Tor, Oden, Tule, Göta, Svea;
3 d:o av 2:dra kl. (monitorer), Tirfing, Tordön, John Ericsson;
7 d:o av 3:dje klass, Folke, Sölve, Bärsärk, Björn, Ulv, Gärda,
Hildur; pansarkryssaren Fylgia; 4 torpedkryssare, Psilander,
Jakob Bagge, Klas Horn, Örnen; kanonbåtarna Blända, Rota,
Skagul, Skuld, Skäggald, Svensksund; 10 jagare, Wrangel,
Wachtmeister, Munin, Hugin, Vidar, Ragnar, Sigurd, Vale,
Magne, Mode; 31 torpedbåtar av 1:sta och 14 av 2:dra kl.;
2 minfartyg, Klas Fleming och Edda; dessutom
undervattens- och flygbåtar, varom uppgifter ej offentliggöras.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon May 25 16:24:35 2026
(www-data)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ovnilsh/0131.html