- Project Runeberg -  Handledning till Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige /
148

(1918) Author: Valborg Olander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

148 SMÅLAND var en uppfinningsrik och en fosterländsk man. Det grämde honom, att svenskarna glömde bort och lugnt läto tyskarna använda en ursprungligen svensk uppfinning från 1700-talet, nämligen att tillverka ett slags tjärpapp att täcka tak med. I Tyskland hade man också hittat på att göra omslagspapper av halm i stället för det fula gråpapperet, vilket var ett stort framsteg. Lundström fick så under en studieresa i Tyskland ögonen upp för vilken nytta man kunde göra sig av papper vid byggnader. Det var ett alldeles nytt fabrikat han beslöt att framställa av halm: förhydningspapp i ”långa banor” till inre beklädnad av husväggar. År 1862 stod pappersbruket färdigt på Munksjöns strand, och redan efter ett par månader fick det sin första silvermedalj. M., som numera, utom allt slags papp för byggnadsändamål, tillverkar andra papperssorter från det tunnaste silkespapper till tjock kartong, erhåller kraft från det översta av Huskvarnafallen medelst en dyrbar anläggning för elektrisk kraftöverföring. 191. Huskvarna, som 1907 blev köping, har sedan dess hunnit rycka upp i städernas led. H.-ån bildar en lång rad ståtliga fall, förbi vilka en gångstig leder, därifrån man har hänförande utsikter över den romantiska omgivningen. Dock har människan inkräktat på naturens område och tagit en del av dessa vattenmassor i sin tjänst, anlagt långa trummor förbi fallen etc. — Den förste, som med kraft grep in, för att det ”härliga” fallet vid H. ”icke måtte ligga obrukeligt”, var Erik Dahlberg, som under några år var landshövding i Jönköpings län. Han förmådde Karl XI att vid H. anlägga ett gevärsfaktori. Numera tillhöra de förnärmsta ”anläggningarna” Huskvarna vapenfabriks aktiebolag, och H:s blomstringsperiod började samtidigt med att direktör W. Tham år 1876 övertog ledningen. Vapenfabriken tillverkar årligen omkring 11,000 jaktgevär. Men bolaget äger också en symaskinsfabrik, som lämnar minst 15,000 symaskiner om året, en velocipedfabrik med en årlig tillverkning av 8,500 cyklar, ett gjuteri, som är ett bland de största i Europa och som tillverkar radiatorer, köttkvarnar (5,000 i veckan), spisar och kaminer (av vardera c. 900 i veckan), alla dessa siffror enligt uppgifter från 1907, men sedan dess är tillverkningen mer än fördubblad. — Tack vare sin industri har H. vuxit ut till ett utmärkt väl organiserat samhälle. Det har moderna avlopps- och vattenledningar, elektrisk belysning, bad- och epidemisjukhus. Arbetarna äro sannolikt bland de bäst lottade i Sverige. Många av dem ha sin egen villa, och en del egnahemsbyggare ha lagt ner ett storartat arbete på sina tomter: sprängt bergknallar, röjt bort törnen och buskar och luckrat upp jorden. — ”Och tänk på Visingsö med de ruinerna och den ekskogen och de sagorna!” — (a) Ruinerna av bl. a. slotten Näs och Visingsborg äro märkliga. Näs ruiner, lämningar av Magnus Ladulås gamla borg, som framgrävdes år 1909, äro nu föga ansenliga, där de ligga som en stenhög på öns sydligaste udde och med trästöttor och uppmurningar måste skyddas mot vattnets angrepp. I forna dagar har den gamla borgen varit

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon May 25 16:24:35 2026 (www-data) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ovnilsh/0160.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free