KAP. XVI. KRÅKORNA 149 skådeplatsen för mer än en historisk tilldragelse. Där har, förutom flera kungar av Sverkerska och Erikska ätterna, Magnus Ladulås slutat sina dagar. (Jfr ”Svenskarna”.) Ungefär mittpå öns östra sida resa sig i mäktig skönhet de ståtliga trappgavlarna (till södra flygeln) av det forna Visingsborg, på sin tid det präktigaste slott i Sverige, påbörjat av Peder Brahe d. ä. (som 1562 fick hela ön som grevskap) och fullbordat av riksdrotset Per Brahe d. y. Vid reduktionen 1681, ett år efter ”grev Pers” död, indrogs förläningen till kronan, slottet fick förfalla, och 1718 uppbrändes det av där förvarade ryska krigsfångar. — Per Brahe d. y lever kvar i folkets minne, så att det än i dag talas om ”greven”, som vore han i livet. Den närbelägna kyrkan är som ett museum, rikt på kyrkliga prydnader, skänkta av ”greven”, flera tagna i 30-åriga kriget. Ebba Brahes brudkrona av förgyllt silver med infattade pärlor och stenar begagnas ännu av brudar på ön. — (b) Ekskogarna. Bland de planteringar av olika trädslag, omfattande 14 av ön, som kronan äger och som påbörjades 1832, äro särskilt ekplanteringarna, med yngre bokar ibland, utmärkt vackra. — (c) Sagorna. Utom alla sägner från historisk tid, som äro knutna vid V., må här påminnas om sagan om jätten från Vista kulle (en höjd på småländska sidan av Vättern), som skulle hälsa på jätten å Kinnekulle och därvid tog upp en torva och kastade i sjön, för att hans fru skulle kunna stiga på den. Torvan var Visingsö. 191. Emån (Emmån) flyter i en djup dalgång, som är särdeles omväxlande. Ån har ett stritt lopp och driver många bruk, fabriker och sågar. Vid E. ligga t. ex. både Ädelfors guldgruva och Kleva nickelverk. Då det finns kalk i morängruset och snäckgyttjan, blir dalen också mycket bördig. 192. ”...smålänningen vill jag själv skapa...” Smålänningen har rmåga att finna sig till rätta också under ganska tryckta förhållanden i livet. ”Sätt en smålänning på en flathäll Re en klippa i havet), och han reder sig ändå,” heter det. Smålä na äro i het snabba i uppf: och mottagliga för nya idéer, liksom de äro mycket tilltagsna och initiativkraftiga. KAP. XVI. KRÅKORNA. Uti detta kapitel få vi återse fabelns onda princip, den illfundiga Smirre räv, som pojken undgått alltsedan natten i brunnsparken vid Ronneby. Hans hat och hämnd-