KAP. XX. SPÅDOMEN 167 257. Alvastra är det äldsta svenska kloster, om vilket man äger något tillförlitligt vittnesbörd. Det uppbyggdes under Sverker I:s regering (1133—1155) på drottning Ulvhilds morgongåvogods Alvastra söder om Omberg åt de benediktinermunkar, som konungen inkallade från det ryktbara nyanlagda klostret i Clairvaux. Klostret blev under tidernas lopp mycket rikt genom gåvor och testamenten. Vid reformationstiden voro 400—500 gårdar skattskyldiga under det, förutom att det ägde betydliga jordegendomar under eget bruk. Till dess anseende bidrog också, att vid Alvastra blevo konungarna av Sverkerska ätten begravna. Birgittas ryktbare biktfader, Petrus Olofsson, som tecknade hennes barelser, var underprior i A. Birgittas man, Ulv Gudmarsson, ingick, sedan han och hans maka återkommit från en pilgrimsfärd, i Alvastra kloster och avled därstädes 1344. Hans gravsten är ännu bibehållen. Birgitta tillbragte efter mannens död någon kortare tid vid klostret. — Efter reformationen började klosterbyggnaderna skövlas av mä k d. erial fördes därifrån till Vadstena slott på Gustav I:s tid, och senare förebrår Johan III Per Brahe, att han bröt tegelsten från Alvastra kloster för att använda på Visingsö. Nu återstå endast ruinerna av klosterkyrkan, som dock vittna om huru og valven varit och hur mästerligt beräkningen varit gjord. — Vreta kloster låg ej långt från Roxen vid pass en mil från Linköping. Det anlades, enligt gamla anteckningar, år 1162 av konung Karl Sverkersson och var sannolikt ett cistercienserkloster. Nunnornas antal var 32. Klostret var ett av de förnämsta i Sverige, omhuldades av regenterna och underhölls genom gåvor och testamenten. Det var i besittning av en mängd gårdar, vilkas antal torde ha uppgått till ett par hundra. Bland klostrets välgörare må nämnas Birgittas moder, fru Ingeborg. Dess abbedissor voro högättade. Även efter den sistas avgång lät konung Gustav I nunnorna tills vidare sitta i orubbat bo, och ännu år 1562 funnos sådana kvar. — När man nuförtiden under färden på Göta kanal passerar Bergs ogge har man. god tid att besöka den i fullt och lyckligt nyrestaurerade Vreta klosters kyrka. Denna lilla vackra kyrka invigdes år 1289 av Birger jarls son biskop Bengt i närvaro av konung Magnus Ladulås och hans drottning. I kyrkan sägas både konungar och andra stormän vara begravna. Av de forna klosterbyggningarna finns nu ej mycket i behåll. — Linköpings domkyrka är ännu i dag en av Nordens härligaste och intressantaste kyrkor. Den påbörjades under 1100-talet och blev ej fullbordad förrän mot slutet av 1400-talet. Under denna långa tid hade smaken växlat och olika planer för arbetet blivit följda, så att alla kristna byggnadsstilar nu finnas där representerade: rundbåge-, övergångs-, spetsbågestil. Långhuset, som på Birgittas tid ännu icke var fullt färdigt — det blev fullbordat mot slutet av 1300-talet —, bär vittne om denna utveckling av smaken. Varje pelarpar