- Project Runeberg -  Handledning till Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige /
169

(1918) Author: Valborg Olander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KAP. XX. SPÅDOMEN 169 Birgitta hade själv angivit hur kyrkan skulle byggas, och av hennes verk är denna kyrka det enda, som i Sverige numera användes för sitt ändamål. 257. Vadstena slott är det äldsta av Sveriges renässansslott och är från Gustav I:s tid. Det påbörjades 1545 och kallades av Gustav Vasa Vättersborg eller Vadstenahus. Redan 1552 var det så färdigt, att konungen där kunde fira sitt bröllop med Katarina Stenbock. Det utgjorde sedan länge bostad för kungliga personer. Mot slutet av 1600-talet var det emellertid redan så förfallet, att det ej kunde bebos. Är 1753 förvandlades den gamla h borgen till k duksfabrik, sedermera till kronobränneri och slutligen till spannmålsmagasin, vartill den ända till 1876 varit begagnad. Numera är slottet restaurerat, varvid man försökt återföra dess ursprungliga anordningar. Det innehåller emellertid ej som Gripsholm några möbler eller inredda rum. Till det yttre är det fortfarande Sveriges mest vördnadsbjudande slott. Men när man i det inre ser hur träskrank stå kvar längs väggarna i gemaken från den tid, då de voro spannmålsmagasin, eller upptäcker, att de utsirade taken äro bortbrutna, målningarna på väggarna utplånade, då är man villig att hålla med östgötabonden om att allt här i världen är fåfänglighet. — Sedan 1899 användas ett par våningar i slottet, bl. a. Stora rikssalen, som landsarkiv för Östergötland och de tre Smålandslänen. 259. Finspång, beläget omkring 3 mil nordväst från Norrköping, är på en gång bruks- och lantegendom samt kanonverkstad. Redan på 1300-talet lär gruvdrift ha förekommit i trakten, men F. omtalas inte förrän på 1500-talet, då två hyttor, d. v. s. masugnar, funnos där och det för kronans räkning där göts ”stycken” (kanoner). Det var emellertid törst på 1600-talet, som det blev ”liv och rörelse uppe i skogarna omkring F.”, då Louis de Geer började använda sin stora förmögenhet till att framlocka traktens naturliga rikedomar. Han inkallade en mängd wallonska bergsmän och smeder, anlade nya masugnar ävensom stångjärnshammare och manufakturer i stor skala samt ett kanongjuteri. Det heter om honom, att han införde ”rätta konsten att gjuta stycken”. Hans son, Louis de Geer d. y., lade grunden till det ståtliga slottet på en holme i Finspångsån. Släkten de G. innehade F. till 1841. Är 1856 inköptes det av brukspatron K. E. Ekman, som utvidgade bruksrörelsen, förbättrade lanthushållningen och framför allt uppdrev skogsodlingen till en sådan höjd, att ingen annan enskild egendom hade något liknande att uppvisa. — Finspångs egendomar äro nu på olika händer. Innan F. år 1902 övertogs av skilda bolag, utgjorde det den största possessionen i Östergötland med flera järnbruk, egen järnväg, masugnar, härdar, smedjor, valsverk, gjuteri, spik-, yx- och hästskofabriker, kanonverkstad, flera sågverk och hyvlerier, stenhuggeri och stensliperi förutom en ägovidd av 45,000 hektar, därav 10,000 har planterad skog och 3,000 har öppen åker.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon May 25 16:24:35 2026 (www-data) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ovnilsh/0181.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free