KAP. XXI. VADMALSVÅDEN 173 ädla egenskaper i ett ringa stånd hade mera värde än hög börd och rikedomar. Över detta svar blev jarlen så uppbragt, att han i vredesmod sände bud till sin broder, att han ämnade komma själv och hålla räfst med honom i denna sak. Lagmannen, som mycket väl kände sin broders häftiga lynne, tyckte det vara rådligast att hålla sig undan den första stormen och flydde därför till skogen, när han fick veta, att Birger var i antågande. Sin hustru lämnade han hemma, eftersom han väl visste vad makt en skön och behaglig kvinna har över mannens sinne. Därför befallde han henne också att kläda sig i de dyrbaraste kläder hon ägde, framför allt dem, som passade henne bäst. Vidare bad han henne att ödmjukt och på det vänligaste sätt gå ut emot jarlen och föra honom in i gästsalen. ”Så behaglig säges Sigrid den fagra ha varit, att ingen man, hade han än varit aldrig så vred och hårdsinnad, när han såg denna sol bland alla kvinnor, kunde motstå hennes skönhet.” När den stolte jarlen kom ridande med stort och ståtligt följe, gick Sigrid ut på gården honom till mötes. Med vredgade blickar såg han sig omkring efter sin broder, men nä Sigrid nu hälsade honom och såg på honom med sina av skönhet strålande ögon, smälte vreden genast bort, och med blidhet måste han besvara hennes hälsning. Han sprang nu av sin häst och tog sin väna svägerska hjärtligt i famnen och kysste henne. Från den stunden förnam Birger, att skönhet och förstånd kunna uppväga börd och rikedomar och att ”Gud väl kan i vadmalen grå sätta en ädelsten till kvinna”. Nu ledde den fagra Sigrid sin höge gäst in i salen och satte sig med honom i högsätet, medan bud sändes till Bengt, att allt hade avlupit väl och att han nu kunde komma tillbaka. När sedan lagmannen trädde in i salen, gick jarlen emot honom med ett trofast handslag, sade sig fullt inse vilken orättvisa han hade gjort sin sköna svägerska och tillade om hans giftermål de orden: ”Hade min broder detta ogjort, skulle jag själv göra det.” — Ifrån den tiden var god sämja och vänligt ä mellan brödrah Med Sigrid den fagra hade Bengt lagman en skön dotter, som blev given till husfru åt herr Birger Pedersson Brahe till Finstad. Hon blev moder till den heliga Birgitta. + 261. Vadmal är ett slags grovt, hemvävt ylletyg. Ordet är urgammalt fornsvenskt. Vad- är samma ord som det hos oss allmänt använda vå d, tygstycke, och i -mal känna vi igen samma mål, som ingår i ”spannmål” och betyder mått. I gamla tider, ännu innan präglat guld- och silvermynt kom i bruk, var vadmalen (”valmarn” eller ”vammaln”) allmänt betalnings- eller by del i hela Skandinavien och ”en aln vad-