186 SÖDERMANLAND inhäddat I ö, liksom i en av dessa naturliga ekparker, som så talrikt förekomma i Södermanland. Måhända har gården i forna tider, före 1300-talet, tillhört någon av Södermanlands lagmän. Ordet Laghman förekommer dock under deltiden som Säkert är, att den halvö, på vilken herresätet nu ligger, fordom varit kringfluten, såsom också ställets namn antyder. Ägarna till Lagmansö äro kända från omkring 1336. Alltsedan den tiden har egendomen beständigt gått i arv intill våra dagar utan att någonsin ha blivit såld, ehuru släktnamnen ofta i början genom giftermål fö ndrats. Sedan 1774 är den fideikommiss inom friherrliga Falkenbergska släkten. 305. Herr Karl. Ordet herre, som är ett lån från fornhögtyskan och egentligen betyder ”den högre”, kom sannolikt till Sverige samtidigt med riddarväsendet och nyttjades till en början endast om Gud, frälsaren, konungen och riddare. — Ers nåde begagnades som tilltalsord också till konungen på Gustav I:s tid. Erik XIV var den första svenska konung, som lät kalla sig Majestät. 308. Med bortbyting menas i folktron ett trollbarn, som blivit lagt i stället för ett bortstulet människobarn. 310. Frontespis kallas ett sådant över takgesimsen stigande triangelformigt parti av fasaden, som synes å planschen över Eriksberg i läseboken. Frontespis kallas också triangelformiga arkitektoniska dekorationer över dörrar och fönster. Jfr kap. VI. — Eriksberg, i Stora Malms socken med ett härligt läge vid Eriksbergssjöns södra strand, är Sörmlands största gods och tillika ett av de mest betydande i hela Sverige. Man vet, att E. under namnet Pintorp eller Pinnatorp sedan början av 1500-talet var i släkten Gyllenstiernas ägo. Eriksbergs slott, som från en höjd behärskar hela den omgivande nejden, började byggas av riksrådet friherre Erik G. (t 1657) efter ritningar av Tessin d. ä., och synes det under den tiden ha erhållit sitt nuvarande namn. Slottet fullbordades av Erik G:as maka, Beata von Yxkull, omtalad under benämningen Pintorpafrun. Under 1700-talet fick den präktiga byggnaden delvis förfalla, men den har under 1800-talet, sedan godset 1808 blivit fideikommiss inom friherrliga ätten Bonde, av sina olika innet re blivit fullt istånd och försk — Slottet torde numera vara en av Sveriges mest storartade byggnader på landet. Det består av tre våningar, utom jordvåningen, med fyra framspringande tornprydda flyglar. I den sydvästra av dessa flyglar finns ett prydligt kapell och i den sydöstra ett i sitt slag enastående praktfullt badrum. Mittför den statyprydda slottsterrassen på södra sidan reser sig en stor fontän i brons av Scholander. Runtom slottet äro vackra och storartade anläggningar, parker, trädgård i fransk stil m. m. Slottets inre elegans motsvarar även dess yttre. Rummen äro stora och praktfulla med bonade golv, gipstak