- Project Runeberg -  Handledning till Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige /
187

(1918) Author: Valborg Olander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KAP. XXIII. DEN SKÖNA LUSTGÅRDEN 187 och takmålningar av Ehrenstrahl samt innehålla dyrbara samlingar av handskrifter (Eriksberg har näst Skokloster det största enskilda arkiv i riket: alltifrån medeltida pergamentsbrev till drottning Hedvig Elisabet Charlottas egenhändiga dagboksanteckningar åren 1775—1817 och en mängd adliga familjers papper), böcker (år 1910 av dåvarande ägaren, enligt meddelande till författaren av denna bok, uppskattade till 70,000 band; Eriksbergs bibliotek är med avseende på Nordens historia ett av de fullständigaste i riket), tavlor, mynt, medaljer och autografer, gamla silversaker m. m, m. m, 310. Pintorpafrun, så benämner folksägnen den här ovan nämnda fru Beata von Yxkull, riksrådet Erik Gyllenstiernas maka. På följande sätt uttalar sig om henne Herman Hofberg i sina Svenska Folksägner. ”Såvitt man av tillgängliga handlingar kan döma, var fru Beata ett fruntimmer av ovanlig förmåga och viljekraft i förening med utmärkt förstånd. Möjligt är, att hon i sina fordringar på tjänstfolk och underordnade någon gång har överskridit billighetens gränser och därför varit mindre älskad. Men säkert är, att sagan om hennes omänskliga hårdhet och bedrövliga ändalykt är av yngre datum och en lokalisering av en snarlik tysk folksägen. Det är till och med fara, att Beata Yxkull kommit att spela en roll i denna hemska myt endast för egendomens namn, Pintorp, som våra okritiska sagoförtäljare helt lättvindigt härlett av pina (= plåga någon), ehuru god grund finns för att namnet har sin upprinnelse från en i dessa trakter fordom bosatt släkt Pinauer.” — Då sagan är alltför hemsk för att meddelas barn, införes den icke här. 312. Danbyholm ete. Vid Yngarens vackra strand ha de flesta herresätena i Björkviks s:n uppstått, ss. Danbyholm, det till arealen största av dem, ett märkligt gammalt gods med särdeles vacker park, Hagbyberga med storartad utsikt, Hofsta (uttalas: Hoffsta), vars första säkert kända ägare var rikskansleren Axel Oxenstierna, m. fl. — Åkerö. På den bergiga lilla f. d. ön av samma namn ligger vid Yngarens norra strand i Bettna socken det historiska herresätet Akerö, utan tvivel ett av Sörmlands äldsta. Den nuvarande huvudbyggnaden, som i mitten av 1700-talet uppfördes av Karl Gustav Tessin i smakfull, prydlig stil, har det härligaste läge och är omgiven av trädgårdar, orangerier m. m. Alla känna vi Åkerö-äpplet. — På Tessins tid fanns ingen bro från fastlandet till Ä., utan man färdades dit på färja. Invid huvudbyggnaden står en gammal björk, ryktbar därför, att Tessin enligt sägnen skall ha begagnat sig av dess kvistar för att aga Gustav III, då han var guvernör för denne som kronprins. — - Vibyholm, allmänt bekant genom Snoilskys poem Vita frun, ligger i Årdala socken på en mindre holme i sjön Båven och är en av Sörmlands naturskönaste egendomar. Slottsholmen är genom långa broar förenad såväl med fasta landet som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon May 25 16:24:35 2026 (www-data) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ovnilsh/0199.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free