KAPP. XXIV. XXV. I NÄRKE. ISLOSSNINGEN 191 316. ... ett riktigt fängelse... Under Vasakonungarna användes Gripsholm upprepade gånger som statsfängelse. Karl IX t. ex. förvarade där under tiden 1607—1610 icke mindre än 35 statsfångar. Den sista statsfånge, som på G. vistades, var Gustav IV Adolf under mars—december 1809. — Det s. k. ”Erik XIV:s fängelse”, som i läseboken åsyftas, ligger i Fängelsetornets översta våning, omgivet av en del av väktargången med sina skottgluggar. Som av flera fakta framgår, tycks Erik XIV på G. varken ha lidit någon brist eller blivit hårt behandlad. Om hans ”många steg” jfr Erik Vasas runa i Svensk Vers, — - Hörningsholms slott reser sig från en klippa i nordligaste delen av Mörkön. Det äldre slottet förstördes 1719 av ryssarna. H. har haft många historiska personligheter till ägare, ss. Svante Sture, hans son, Sten Sture den yngre, och dennes änka, Kristina Gyllenstierna. På H. var det, som de av Erik XIV mördade Sturarnas moder, för sin stränghet och myndighet kallad ”kung Märta”, i många år regerade. Härifrån bortförde Erik Stenbock kung Märtas dotter Malin Sture. Här föddes Erik XIV:s dotter Sigrid och i ett följande århundrade Johan Banér, den bekante fältherren, vilken som barn föll ner ur ett fönster från tredje våningen i runda tornet utan att lida någon skada. — Hörningsholm är sedan mitten av 1700-talet fideikommiss inom grevliga ätten Bonde. 217. Karl IX:s sängkammare, som rummet heter å planschen i läseboken, kallas också hertig Karls kammare, Johan III:s fängelse och Sigismundi kammare. Den ligger i Fängelsetornet och är slottets enda från Vasatiden fullkomligt bibehållna rum. Det är en ytterst karakteristisk interiör av ett svenskt gemak på 1500-talet. — Att kalla just detta rum för Johan III:s fängelse är oegentligt, då J. under sin fångenskap (1563—1567) hade rätt att bo i vilket rum han önskade. En sägen förtäljer, att Sigismund skulle vara född i detta rum (1566). KAPP. XXIV. XXV. I NÄRKE. ISLOSSNINGEN. 319. Ysätters-Kajsa. Angående själva namnet på detta troll må anmärkas, att bygdemålet ofta har uttalet ”sätter” i st. f. säter. Sjömansuttrycket ”Blås, Kajsa”, när man önskar vind, torde vara en skä ing och förvrä av det isländska namnet på vindens gud, Kärl. Efter Herman Hofberg må följande anföras. Närkesbon har mycket att berätta om en ”rådande”, som fordom uppehöll sig i Öster-Närkes skogsbygder, men förnämligast hade sitt tillhåll i Ysätterskärret i Askers socken. Enligt de gamles förmenande skulle hon ha levat under