- Project Runeberg -  Handledning till Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige /
206

(1918) Author: Valborg Olander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

206 DALARNA i sin stora roman Jerusalem. Är 1896 utvandrade nämligen 37 Nåsbönder till Jerusalem för att där i ”Guds heliga stad” kunna föra ett rent kärleksliv redan på jorden. 380. Här må nämnas också Mockfjärds lilla kapellförsamling. Av gammalt är den känd för sin spetsknyppling, som i senare tid blivit återupptagen och upparbetad genom hushållningssällskapets försorg. I den fordom praktfulla Stopforsen är numera en storartad elektrisk kraftstation. Dessa anläggningar hota att göra slut på det rika laxfiske, som förr bedrivits här. — - Siljansdalen, Dalarnas hjärta, är den bredaste av alla dalarna i Dalom och vida bekant för sin skönhet. Siljan är vid vissa dagrar bedårande vacker. De sakta sluttande stränderna äro till största delen odlade och bebyggda högt upp, medan på somliga håll bergen tyckas resa sig brant ur sjön och på avstånd förtona i ljusa, blånande färgskiftningar. Högst är Gesundaberget (513 m.) i nordväst, Siljans största prydnad. Ett gammalt dalarim säger: ”Om Siljan vore mjölk och gröt Gesundaberget, då vore jag så innerligen nöjd med gamla Sverget.” — Mera leende är Lerdalsberget öster om Rättviken, den största av Siljans vikar. Vad Siljan själv beträffar, så finns det om den, liksom om andra märkligare sjöar, en mängd sägner. Det berättas t. ex., att då man fordom med 450 famnars (c:a 800 meters) tåg förgäves sökte nå dess botten, skall en röst ha låtit höra sig, som sade: ”Vill du veta mitt djup, så mät min längd!” Själva den lärde Hakvin Spegel säger i ”Guds verk och vila”: ”Dalkarlar fara kring uti den långa Silja, som hålls för bottenlös, och efter man kan smaka, att hon om sommaren är nästan salt som laka, då gissar man, att där en lönngång måste vara, så havet kan ditåt på vissa tider fara.” Emellertid är Siljans största uppmätta djup 125 m., och dess vatten, långt ifrån att vara salt, är ovanligt klart och välsmakande, kanske till följd av den fasta sandbottnen och den friska strömningen av Österdalälven. — Siljans längd från Mora till Leksand är 36 km. och dess bredd från Rättvik till motsatta stranden 24,; km. — Det förnämsta tillflödet är Österdalälven, som vid Mora Noret (nor — trångt ställe i ett vattendrag) faller ut på samma ställe som Orsasjöns utlopp. På näset mellan Siljan och älven finnas där väldiga sandavlagringar, som man i forna tider förstärkt genom pålning för att förhindra älvens genombrott. Också vid älvens utflöde ur sjön vid Leksands Noret synas mäktiga sandlager. Om Siljans omgivningar se kap. XXXI. 381. Insjön ligger till största delen i Åls socken och har ångbåtsförbindelse med Leksand nästan hela året. Den är berömd för de hundratals vildsvanor, som pläga tillbringa vintern där, emedan en del av sjön på grund av det starka älvdraget sällan fryser till.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon May 25 16:24:35 2026 (www-data) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ovnilsh/0218.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free