210 DALARNA gång börjat plantera skog här och där på dessa sluttningar, men på sina ställen är marken så uppfylld av slagg och genorträngd av vitriol, att icke ett grässtånd kan skjuta upp där. 384. De två kyrkorna äro båda i detta århundrade restaurerade, ståtliga och intressanta. Den ”gamla”, d. v. s. Kopparbergs kyrka, som har ett dominerande läge på den östra bergsluttningen i stadens norra del och är sockenkyrka för den runtom staden liggande Stora Kopparbergs socken, härstammar från 1400-talet och har minnen från katolska tiden, då den var helgad åt jungfru Maria. Den ”nya”, Kristine kyrka, som behärskar Stora Torgets övre sida och vars av ärg gröna, kopparklädda torn förlänar den ett ovanligt utseende, byggdes på drottning Kristinas tid. — - Bergslagskontoret, det forna ”Magasinshuset”, är den gängse benämningen på den stora byggnad vid hörnet av Äsgatan och Stora Torget, där Stora Kopparbergs bergslags aktiebolags huvudkontor har sina lokaler. Intressant är den stora festvåningen med en rik samling oljefärgsporträtt av bl. a. Bergsbege presidenter uti den forna ”Magasinssalen”, Stora bol na ävensom större fest- er där ligheter i staden ha plågat hållas. 385. De små rödfärgade envåningshusen, som ofta vända gaveln åt gatan, ge en intressant karaktär åt en del gator uti kvarteren på västra sidan om ån. ”De se ut, som om de vore uppförda av träbitarna i en leksakslåda,” säger en tysk reseskildrare. Särdeles pittoreskt te sig små stugor, s. k. hyttkammare, som här och där stå kvar på slagghögarna. I forna tider voro husen också på östra sidan om ån låga, rödmålade envåningshus, vilkas väggar av roströken gjorts svartbruna. ”Allestädes voro husen brune och liksom balsamerte, varför de ock längre uthärda,” säger Linné 1734. ”Husen stå ofta 200 år, ty röken bevarar dem. Icke brinna de heller i vådeld.” Om också roströken gjorde trävirket motståndskraftigt mot eld, så har dock staden härjats av svåra eldsvådor. — Fabriksbyggnaderna äro bl. a.: den stora svavelsyrefabriken, där av svavelkis från gruvan beredes den för tekniska ändamål numera så oumbärliga svavelsyran; rödfärgsverket, där den berömda Falu rödfärg likaledes av svavelkis beredes; det gamla extraktionsverket, där på både ”våta” (medelst syror) och ”torra” (genom värme) vägen koppar ur kopparkisen utdrages (extraheras) och där även det guld och silver, som malmen innehåller, tillvaratages; vidare den nyligen anlagda ättiksfabriken samt, längst i söder, strax utom stadens område, den stora vagn- och maskinfabriken vid Främby. — Med gruvkonster (”vattenkonster”) menas i dagligt tal ofta de jämnlöpande ledningar av trä — på sina ställen i Bergslagen milslånga —, med vilkas hjälp pumpverken, som skola befria gruvorna från vatten, drivas. Genom sinnrika anordningar överföres kraft t. ex. från ett högre beläget vatten