- Project Runeberg -  Handledning till Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige /
211

(1918) Author: Valborg Olander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KAP. XXX. BRORSLOTTEN 211 medelst ett system av ”konststänger”, som gå fram och tillbaka, till pumpstängerna i gruvan och förlänas dessa en upp- och nedgående rörelse. Dessa ”stånggångar”, som med sitt gnisslande, knarrande ljud äro så karakteristiska för Bergslagerna, äro nu på de flesta ställen ersatta av elektriciteten som drivkraft. Många ”konster” äro uppfinningar af Kristofer Polhem, som år 1700 ämndes till kon ästare vid Falu gruva. Hans intressanta modeller finnas uppställda å museet i den gamla Kopparvågen i Falun. 385. Bland ålderdomliga byggnader i närheten av gruvan torde särskilt den vackra vita byggnad med torn och kopparkupol, som är belägen mittför nedgången till gruvan, den s. k. Anfarten, ådraga sig intresse. Den kallas omväxlande Gruvhuset, Gruvstugan ävensom Gruvkyrkan, därför att där fordom höllos gudstjänster för gruvpersonalen. Även sammanträdde där gruvrätten, som intill 1850 hade att döma i vissa mål, såsom tvister mellan bergsmännen om skogslotter m. m. — Slaggbergen, slaggvarpen, varphögarna (jfr notvarp och värpa, egentl. kasta, samt ty. werfen, warf), somliga i form av ganska höga pyramider, förläna trakten, särskilt när de äro snötäckta, ett högst intressant utseende. I slaggbergen vid Falun finns kvar mycket guld, som man i forna dagar ej förstod att utdraga. — - Rostugnarna, där den nybrutna kopparmalmen glödgades för att befrias från en del svavel och som gåvo upphov till den så illa beryktade roströken (= genom svavlets förbränning alstrad svavelsyrlighet), finnas icke kvar, då man övergått till andra metoder för malmens behandling. — Stöten, Storgruvestöt det allbekanta stora, de svalget vid Falu gruva, uppkom genom ett ras midsommardagen 1687, varvid många av de präktigaste fyndorterna förstördes. Man hade brutit malm i stora, väldiga rum utan att tänka på att förse väggar och tak med tillräckliga stöd av murar 0. d. och staplat massor av gråberg ovanpå taken. Numera igenfyllas håligheter med det ofyndiga, d. v. s. icke malmförande, berg, som man lösbrutit. — ”Stöt” är eljest den allmänna benämningen på de vida gruvhålorna å gruvfälten. — - Signalklockan har till uppgift att tillkännage, att gruvpumparna äro i rörelse. 386. ...klargult vatten... Slammet på bottnen är gulrött genom utfällt järnoxidhydrat (järnockra), som av vattnet blivit upptaget ur de i luften lätt vittrande malmerna. — förstörda byggnader: dels lämningarna efter en nedbrunnen koboltfabrik, dels av ett sågverk, Tisksågen (numera också av det i boken omtalade Svavelkoket, varav endast en grushög återstår). — Av Tisksågen, som låg på västra stranden av Tisken, mittemot järnvägsstationen på den östra, återstår numera endast ett St. Kopparbergs bergslag tillhörigt boställe med trädgård

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon May 25 16:24:35 2026 (www-data) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ovnilsh/0223.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free