Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAP. XXX. BRORSLOTTEN 211
medelst ett system av ”konststänger”, som gå fram och
tillbaka, till pumpstängerna i gruvan och förlänas dessa en upp-
och nedgående rörelse. Dessa ”stånggångar”, som med sitt
gnisslande, knarrande ljud äro så karakteristiska för
Bergslagerna, äro nu på de flesta ställen ersatta av elektriciteten
som drivkraft. Många ”konster” äro uppfinningar af
Kristofer Polhem, som år 1700 ämndes till kon ästare vid
Falu gruva. Hans intressanta modeller finnas uppställda å
museet i den gamla Kopparvågen i Falun.
385. Bland ålderdomliga byggnader i närheten av gruvan torde
särskilt den vackra vita byggnad med torn och kopparkupol,
som är belägen mittför nedgången till gruvan, den s. k.
Anfarten, ådraga sig intresse. Den kallas omväxlande
Gruvhuset, Gruvstugan ävensom Gruvkyrkan, därför att där
fordom höllos gudstjänster för gruvpersonalen. Även
sammanträdde där gruvrätten, som intill 1850 hade att döma i
vissa mål, såsom tvister mellan bergsmännen om
skogslotter m. m.
— Slaggbergen, slaggvarpen, varphögarna (jfr notvarp och
värpa, egentl. kasta, samt ty. werfen, warf), somliga i form
av ganska höga pyramider, förläna trakten, särskilt när de
äro snötäckta, ett högst intressant utseende. I slaggbergen
vid Falun finns kvar mycket guld, som man i forna dagar ej
förstod att utdraga.
— - Rostugnarna, där den nybrutna kopparmalmen glödgades för
att befrias från en del svavel och som gåvo upphov till den
så illa beryktade roströken (= genom svavlets förbränning
alstrad svavelsyrlighet), finnas icke kvar, då man övergått
till andra metoder för malmens behandling.
— Stöten, Storgruvestöt det allbekanta stora, de svalget
vid Falu gruva, uppkom genom ett ras midsommardagen 1687,
varvid många av de präktigaste fyndorterna förstördes.
Man hade brutit malm i stora, väldiga rum utan att tänka
på att förse väggar och tak med tillräckliga stöd av murar
0. d. och staplat massor av gråberg ovanpå taken. Numera
igenfyllas håligheter med det ofyndiga, d. v. s. icke
malmförande, berg, som man lösbrutit. — ”Stöt” är eljest den
allmänna benämningen på de vida gruvhålorna å gruvfälten.
— - Signalklockan har till uppgift att tillkännage, att
gruvpumparna äro i rörelse.
386. ...klargult vatten... Slammet på bottnen är gulrött genom
utfällt järnoxidhydrat (järnockra), som av vattnet blivit
upptaget ur de i luften lätt vittrande malmerna.
— förstörda byggnader: dels lämningarna efter en nedbrunnen
koboltfabrik, dels av ett sågverk, Tisksågen (numera också
av det i boken omtalade Svavelkoket, varav endast en
grushög återstår).
— Av Tisksågen, som låg på västra stranden av Tisken,
mittemot järnvägsstationen på den östra, återstår numera endast
ett St. Kopparbergs bergslag tillhörigt boställe med trädgård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon May 25 16:24:35 2026
(www-data)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ovnilsh/0223.html