KAP. XXXII. VID KYRKORNA 221 411. ”I Dalarna bodde, i Dalarna bor Bland armod än trohet och ära, Ett släkte, som håller den ed, som det svor, Och pilar i vapnet ses bära. Det blandat med bark icke sällan sitt bröd, Men mäktiga herrar dock funno sitt stöd Hos fattiga männer i Dalom.” Versen, som är av Böttiger, sjunges på jen melodi som den gamla Dalvisan ”Om sommaren sköna”. KAP. XXXIL VID KYRKORNA. 413. Vid konfirmationen få de unga Rättvikskullorna för första gången bära sockendräkten med den toppiga hättan. — Till Leksands kyrka med dess om ryska kyrkor påminnande kupol leder en präktig allé av björkar, vilka träd ingenstädes torde bli så ståtliga och vackra eller få så vita stammar som i Dalarna, — Leksandskvinnornas vinterdräkt består av vit både fårskinnskjol och kofta. Med svarta silkesbroderier och vit hätta med svart- och vita konstvävda band gör dräkten mot en bakgrund av vita snöfält ett egendomligt intryck. — Gagnefs kyrka har ett öppet och fritt läge på slätten vid Österdalälvens norra strand. — Liktåget hade kommit sent till kyrkan... I G:s socken förekomma egendomliga ceremonier vid de dödas jordafärd. Efter ett grundligt gästabud på lördagen samlas tidigt på söndagsmorgonen släktingar och grannar till den döde för att i flera timmar sjunga psalmer kring kistan, innan den bäres ut på gården. Där förnyas sången, varefter kistan lyftes upp på åkdonet. Den plägar bäras till graven under sammanringningen. — Gagnefskullorna äro de, som i Falun mest användas för vårarbetet i trädgårdarna. Man ser dem där om söndagarna vandra hand i hand i långa rader på gatorna. Deras röda tröjärmar äro konststickade för hand, under det att den gröna västen (vilken är ett ytterplagg) är av vadmal med många stickningar och utsirningar. 414. Floda är den mest leende bygden i Västerdalarna. Dess bördighet och skönhet ha förskaffat den namn av ”Dalarnas lustgård”. Den vackra kyrkan ligger på älvstranden. Utanför Dalarna är socknen kanske mest bekant för sina vackra folkdräkter och granna bonader, ”vepor”. Flodakullornas dräkt ”är den rikaste och mest blomstrande i hela Dalalaget. Den, som i kyrkan en högtidsdag sett all denna färgprakt, lär nog ej förgäta dess fägring,” säger resehandboken. Såväl vinterhättan och vantarna som tröjan och kjolbården äro broderade med upphöjda stora blommor och blad uti granna färger. Dessa äro av kullorna sydda med ullgarn på fri hand utan uppritat mönster. — I Dala fornsal i Falun visas dräkter från Floda liksom från alla andra dalsocknar.