228 UPPLAND tornet blev fullbordat. Först under Kristinas tid blev långhuset mellan dem båda färdigt. Det var i rikssalen på U. slott, som drottning Kristina avsade sig Sveriges krona. Sedan » slottet år 1702 genom den stora branden förvandlats till en ruin, var ifrågasatt att riva det. Det blev dock 'delvis restaurerat, och efter den senaste restaureringen i början av 1900-talet användas nu delar av slottet till lokal åt länsstyrelse, landsting, hushållningssällskap och landsarkiv, varjämte landshövdingen bebor två våningar i slottets norra del. 443. Uppsala domkyrka, Skandinaviens största tempel, påbörjades i slutet av 1200-talet, då biskopssätet flyttades från Gamla Uppsala till Östra Aros. Fastän långt ifrån färdig, invigdes kyrkan med stor ståt 1435. Mångfaldiga olycksöden genom eldsvådor, instörtande av valv och spiror m: m. har den genomgått. 1893 blev det senaste restaureringsarbetet, som kostat över en miljon kronor, under ledning av Helgo Zettervall fullbordat. — Eftersom kapitlet endast talar om kyrkans yttre, meddelas här endast följande fakta. Kyrkan är uppförd av tegel på grund av granit i gotisk stil. Två torn, lika höga, som kyrkan är lång, har den i väster och över korspunkten en s. k. takryttare (det tredje ”tornet”), samtliga klädda med koppar. Portalerna äro tre: en mellan tornen i väster, en på norra och en på södra sidan. Huvudingången är från väster. Ovanför denna portal finnas bl. a. statyetter i sandsten, föreställande madonnan med barnet, Josef och Johannes Döparen, och därovanför ett präktigt rosfönster. Över den praktfulla södra portalen, som är den äldsta, finns ett mycket stort fönster (synligt å bilden). — Genom avbildningen i boken torde barnen själva kunna upptäcka, att det, som förlänar U. domkyrka dess egendomliga och tilltalande yttre, huvudsakligen är strävpelarna och de dubbla strävbågarna alla de fristående småtornen. En utförlig beskrivning av såväl Lunds som Uppsala domkyrkor, författad av C. R. Nyblom, finns i Schiäck-Lundahls läsebok. 444. ... ärkebiskopar... Sedan under Magnus Ladulås tid Stockholm blivit landets förnämsta h d, var det ej som säte för ärkebiskopen och platsen för en mängd kyrkliga inrättningar, som Uppsala under medeltiden hade betydelse, liksom i våra dagar det är universitetet, ”lärdomen”, som förlänar staden dess prägel. — Huruvida läraren bör i förbigående påminna om medeltidens myndiga ärkebiskopar, en Jöns Bengtsson, en Gustav Trolle, eller om universitetets grundläggare, Jakob Ulvsson, beror naturligtvis på klassens ståndpunkt. t lära barnen den nuvarande ärkebisko- pens namn är alltid lämpligt. — Universitetsbiblioteket, som har ett ståtligt läge överst på Karolinabacken nordost om slottet, är näst riksbiblioteket i Stockholm det största i vårt land med omkring. 350,000 bokband och 14,000 handskrifter, bl. a. bibliotekets största skatt, den s. k. silverbibeln, Codex argenteus. Denna dyrbara bok, en översättning till gotiska av de fyra evangelierna, här-