KAP. XXXV. I UPPSALA 227 Hur enkel framställningen än är, livas den alltemellanåt av liknelser och bilder; men dessa äro ej gamla, schablonmässiga grannlåter, utan nyskapade för sitt ändamål: att göra skildringen riktigt åskådlig och vacker; t. ex.: "Studenterna hade kommit i ett brett, långt tåg med vita mössor på huvudet, och hela gatan hade varit som en mörk ström, fylld av vita näckrosor”, eller detta: Korpen for nu och hämtade pappersbladen en hel timme fram och tillbaka lika flitigt som en svala, när hon drar ler till nästet'. Här tages ju liknelsen från sådant, som de flesta barn själva ha sett. Och barn, som aldrig ha varit i en lärds arbetsrum, få ju en god föreställning om ett sådant, när det säges, att tomten tittade in genom fönsterna och såg gamla herrar med glasögon på näsan”, som sutto och skrevo eller läste i rum, där "väggarna voro kringmurade av böcker.» 435. Uppsala var ursprungligen namnet på Gamla U., medan (Östra) Aros betecknade den handelsplats vid Fyrisåns utlopp i sjön, där våra dagars U. nu ligger. Först sedan ärke- biskopssätet på 1270-talet flyttades från U. till Aros, antog detta senare namnet Uppsala, och det forna U. förlorade småningom all betydelse. — Studenternas antal i Uppsala är f. n. över 2,060. De äro efter sina hembygder fördelade i eh slags föreningar, s k. po 13 till antalet. Dessa ha i allmänh egna sällskapsrum, bibliotek o. s. v. Av damer i hembygden ' brakar varje nation förses med en dyrbar sidenfana (s. 446), varpå landskapsvapnet är broderat i silke och guld. Nationsfanan bäres framför nationen vid högtidliga processioner. — Undervisningen meddelas inom 4 s. k. fakulteter: den teologiska (religionsvetenskapen), den juridiska (rättsvetenskapen), den medicinska (läkarevetenskapen) och den filosofiska, den senare fördelad på de humanistiska ämnena (ss. historia och språkv skap) och de tematisk-natur (s. 446). — Universitetslärarna äro dels professorer, dels docenter, som biträda pr na vid underv i deras ämnen dels genom föreläsningar, dels genom särskilda övningar. 443. Uppsala slott på krönet av Uppsala-åsen, synligt milsvitt omkring på slätten, anlades av Gustav Vasa, som huvudsakligen åsyftade att befästa sandåsen. Sedan fortsattes arbetet på denna Vasaborg under de följande regenterna, så att under Johan III:s tid det södra och under Karl IX:s tid det norra