KAP. XXXVII. STOCKHOLM 231 grågässens m. fl. fåglars förekomst i Stockholms skärgård. Att Stockholm blir så knapphändigt behandlat, att endast dess härliga läge och ståtliga silhuett antydas, torde inte behöva någon förklaring. Vildgåsflocken kan ju inte tänkas slå ner där, och pojken kan inte få se staden annat än i fågelperspektiv. 454. Pråm är ett flatbottnat fartyg, som vanligtvis förflyttas genom bogsering. Pråmen plägar ha tung last av kol, kalk, tegel o. d. samt är oftast odäckad. Användes i hamnar att föra last till och från fartyg, på floder, kanaler och insjöar. — Skuta är egentligen ett litet, enmastat fartyg, ämnat endast till flod-, insjö- eller kustfart, men namnet begagnas i dagligt tal om alla slags fartyg. — Sump är en mindre båt, försedd med vattenfyllt förvaringsrum för levande fisk. — =... ett stort, vitt slott = Drottningholm på Lovön. 462. Skarvarna äro simfåglar, närmast släkt med pelikanerna. Näbbet är långt med haklik spets. De äro glupska fåglar, som leva av fisk. Den enda svenska arten är storskarven, som blir nära en meter lång, är om våren svart med stark blå glans och har en stor, vit fläck på strupen och huvudets sidor. Han anträffas vår och höst vid vår östra kust, om vintrarna håller han sig i stora skaror i Bohuslän (jfr kap. LI). — (Skarvarna äro) ”underliga fåglar, hemlighetsfulla med något av ond ande över sig, som själar från hedenhös, dömda till evig oro. Den kolsvarta kroppen och den långa halsen verka ornament, ett uråldrigt, fornnordiskt, som väl kunde vara inhugget på en tusenårig blotkniv, svär- tad av människooffer...,” skriver Albert Engström i ”At Häcklefjäll”. 464. Berganden, som egentligen håller till vid RE och Jämtlands fjällsjöar, häckar liksom grå ock skärgård. KAP. XXXVIL STOCKHOLM. Var i den bullrande huvudstaden kunde det finnas en lämpligare fristad för en till tomte förtrollad pojke än på Skansen? Var kunde han bättre än i vråar och