242 HÄLSINGLAND som bildar den ”vida och ljusa dalgången”. Kring denna älv finns den bördigaste jorden i landskapet, och där har befolkningen sedan äldsta tider bosatt sig. På denna älv flottas största delen av det timmer, som avverkas i de kringliggande skogarna, vid densamma ligga de förnämsta sågverken. Voxna-älven, som strax nedanför Bollnäs från väster förenar sig med Ljusnan, har en ändå bredare dalgång. Dellådalen med Delsboslätten i nordliga delen av landskapet öster om Ljusnan är bland de största och tätast befolkade i Hälsingland. — Kartan visar namn på några järnvägsstationer och kyrkor, ss. Kilafors, Bollnäs, Järvsö, Ljusdal, och sågverk, t. ex. Ljusne. 507. ... fähusen... hade skorst Bosl skötseln bedrives i Hälsingland med stor Omsorg, "och befolkningen sköter sina husdjur utmärkt väl. Ladugårdarna byggas ljusa och rymliga samt hållas rena, fina och om vintern varma. Mest användas kor av s. k. fjällras, som äro härdiga och lättfödda samt lämna en utmärkt mjölk. Av denna beredes ett fint smör, som står högt i pris. 508. Fäbodväsendet. Förr var i de flesta skogrika delar av landet vanligt, att nötkreatur, får och getter regelbundet under viss tid av sommaren voro vid fäbodställen, där de sköttes av gårdens döttrar och tjänarinnor. Fäbodväsendet användes fortfarande i Dalarnas och Norrlands (dock ej i Västerbottens) skogrika trakter, men anses i allmänhet, utom där, varest fjällbeten finnas, som en hä å kreatu sk framåtskridande. I vissa orter var fäbodflyttningen förr så allmän, att byarna under högsommaren stodo nästan tomma. — Valljänta. Bekant torde vara, att Hälsingland utom ”jänta”, ”bojänta”, också har ordet ”stinta”, liktydigt med flicka och piga. — - Vindfälle har visat sig kräva förklaring. Icke alla barn veta, att ordet betyder träd, som vräkts omkull av stormen. 510. Fäbodvall kallas gården eller platsen mellan och omkring fäbodstugorna, men också hela sätern. 511. Blacksåsen, 428 m. ö. h., antagligen Hälsinglands förnämsta utsiktspunkt, ligger på gränsen mellan Delsbo och Forsa socknar. Turister pläga besöka det från Forsa station. På toppen utbreder sig en ganska stor platå. Vid foten av berget ligger Blacksås fäbodvall med snygga rödmålade stugor på en vacker sluttning, som i väster går ned i en liten sjö. — Om gastar (som äro gengångare) säges i en gammal beskrivning, att de äro långa till växten och gråklädda samt låta höra sig, sedan solen gått ned. Vallpigorna höra dem ofta i skogen, men få ej tala om det, förrän solen har gått upp, annars bli de ”gastkramade”. — I Delsbo socken träffas närmast väster och söder om sjön Södra Dellen mycken odlad låglänt mark, men där bortom höglänta skogstrakter. D. är rätt gammål bygd, och en stark finsk invandring ägde tidigt rum där. Delsbofol-